/r/Sweden

svenskman7890 at 2023-07-08 06:33:24+00:00 ID: jr4hy83

Jag skulle säga att din svägerska har rätt och du fel, med det sagt det du beskrev med ketchupen låter som autism och då kan du verkligen inte ryta till

SebastianHansson at 2023-07-08 06:59:36+00:00 ID: jr4k9oi

Skrika för att du vill förklara att skrika är fel är lite idiotiskt, MEN ta hamburgaren från ungen, be dem hålla käft hårt men lungt, och om de fortsätter lägg på mer negativ feedback, samma som man ska uppfostra en hund... Och om du tystnar och äter så belöna med snällt prat

OkPianist1128 at 2023-07-08 06:35:10+00:00 ID: jr4ju5q

Känns som hon ger barnet för mycket makt lm hon ska in och tolka och lyssna på hennes orimliga 4-åringskrav. Har en treåring själv (och är förskollärare), skulle aldrig i hela mitt liv gå in och debattera med min dotter när hon får för sig något sådant, fatta stressen och förvirringen hos henne om hon märker att jag går in och tar henne på allvar när hon inte har en aning om vad hon känner liksom.

MarcusSBgbg at 2023-07-08 07:05:19+00:00 ID: jr4lnm6

Du som vuxen har också rätt till att uttrycka dina känslor. Och ibland är det okej att vara arg, likväl som glad eller ledsen. Men efter man varit arg kanske det är viktigare att pratas ut efteråt, och reda ut det.

SnooCupcakes3256 at 2023-07-07 23:43:21+00:00 ID: jr4ht9h

Oavsett uppfostran. Tror på att spara skrik och höjd röst till olika faror. Är det vanligt för dig att höja rösten kommer inte ungen reagera när det faktiskt är nödvändigt.

Kallehoe at 2023-07-07 11:28:10+00:00 ID: jr0eff6

Lagom är bäst?

hallonlakrits at 2023-07-07 12:22:46+00:00 ID: jr0k1zu

r/familjeswedditliv

Onaliquidrock at 2023-07-07 12:21:28+00:00 ID: jr0jwpl

LAB är till för autistiska barn med aggresionsproblem, där är det en vetenskapligt belagd metod.

Det är inte för normala barn. Vad jag sett finns inget vetenskapligt stöd gör att LAB skulle passa för uppfostran av vanliga barn eller på barn med andra diagnoser.

Acrobatic_Ad7061 at 2023-07-07 12:22:34+00:00 ID: jr0k186

Lågaffektivt bemötande handlar inte om att hela tiden vara till lags så de där föräldrarna verkar vara fel ute om de tror det.

mjolle at 2023-07-07 11:56:00+00:00 ID: jr0h7t7

Nej, du är ingen skitstövel. Och det är så klart omöjligt att recensera någons barnuppfostran baserat uteslutande på en partsinlaga så här, men det går ju att resonera om det.

Jag har själv barn som varit lite krångligare än genomsnittet. Och lågaffektivt bemötande fungerar jättebra för oss - ibland. Ibland gör det inte det. Att köra hög affekt, skrika och gorma på barnen, är heller ingen universallösning. En missuppfattning om LAB är att man aldrig ska göra något för att göra barnen upprörda - så är det ju inte. Att göra om en hamburgare för att ketchupen ligger fel är inte heller en lyckad metod i längden. Det lär barnet fel saker.

Åter igen - detta är inte att recensera deras barnuppfostran utan bara en notering kring din subjektiva upplevelse. Att käka lunch med en barnfamilj är ju ett kaos i sig självt, ibland blir det ännu värre. Tjejen kanske hade sovit dåligt den natten, haft en konflikt tidigare under morgonen som låg latent och skavde, eller nåt annat. Man vet aldrig.

Här finns väldigt bra klargöranden kring missförstånd gällande LAB, kolla på sida 6 och framåt: http://pedagogiskpsykologi.se/wp-content/uploads/2019/11/LAB-Timr%C3%A5-Handouts.pdf

clickYyz at 2023-07-07 11:44:58+00:00 ID: jr0g32a

Nej din syn på saken är rätt. Tips är att ryta till om ungen beter sig illa och föräldrarna inte bryr sig/är för veka. Är du medbjuden på deras lunch (skjut mig) så har väl du rätt att njuta av den utan att ingen sitter och dampar loss som en idiot bredvid dig. Nån jäkla måtta får det väl vara?

rackarhack at 2023-07-07 11:40:10+00:00 ID: jr0flcw

Du undrar alltså om du är skitstöveln fastän du aldrig ens gjorde något utan bara tänkte tankar om att andra borde uppfostra sitt barn annorlunda?

Det känns väldigt svenskt må jag säga. I ärlighetens namn påminner du lite om de där föräldrarna du beskriver som aldrig ryter till åt barnet, i och med att du själv aldrig ryter till åt föräldrarna.

Men nej, du är inte skitstöveln och det är väl inte föräldrarna heller direkt. Det finns mängder av olika sätt att uppfostra ett barn på som är bra allihop. Folk kommer tycka lite olika utan att någon är en skitstövel.

Obligatorium1 at 2023-07-07 11:52:59+00:00 ID: jr0gwda

Är jag en opåläst stofil med föråldrad syn på uppfostran som stör mig på detta?

Framför allt handlar det om att det är superenkelt att vara förälder när man själv inte är det. Jag var också expert på hur andra skulle uppfostra sina barn tills jag själv fick ett. Då drabbades jag av två insikter:

1. Barnuppfostran är svårt som fan när man gör det på heltid, för du måste se till att allt fungerar över tid, och i relation till alla andra delar av livspusslet. Det innebär att man måste välja sina strider, och ibland göra suboptimala saker i ett läge för att det inte skall ha sönder något annat via dominoeffekter.

2. barn är individer, precis som andra människor. De är bara extra komplicerade eftersom de är under utveckling, och därmed inte ens själva förstår sig på hur de fungerar. Det innebär att det inte finns några universalmetoder för barnuppfostran. Varje barn kräver unika lösningar som är skräddarsydda för just den individen i just det utvecklingsskedet.

Sammanfattningen är alltså att du för att ha full kompetens att bedöma vad som är lämpligt behöver 1) vara förälder, 2) vara förälder till just det barnet.

Saddam_UE at 2023-07-07 12:59:46+00:00 ID: jr0oelw

Kommer bara att resultera i hemska vuxna sen som knappt fungerar i arbetslivet exempelvis.

JudgeGrimlock1 at 2023-07-07 14:07:49+00:00 ID: jr0xfs8

Ja, du är en opåläst stofil. Nästa fråga?

(I sak så lär sig de flesta ungar att ett nej är ett nej via fritids eller dagis, me bortskämda ubgar lär sig det sällan. Då får man lungt och stilla säga till ungen och föräldern att om inte ungen slutar skrika så avslutar jag lunchen).

alias-87 at 2023-07-07 14:16:27+00:00 ID: jr0ynff

1. LAB är superintressant eftersom både förespråkare och motståndare missförstår den något så in i helvete och ungefär på samma sätt.
2. Det låter som att du har rätt. Iaf om de låter barnet få sin vilja igenom när denne skriker och för liv omkring sig.
3. Tänk positivt, många små barn är svåra och de flesta går det över på.

kindacheguevara at 2023-07-07 14:23:01+00:00 ID: jr0zkj0

Lågaffektivt bemötande gör inte direkt barn förberedda för samhället eller livet. Samhället är inte lågaffektivt, mänskliga relationer är inte lågaffektiva.

darek-sam at 2023-07-07 23:43:21+00:00 ID: jr4xxb1

Man får bli arg på sina barn. De brukar kunna vara världens sämsta människor. Samtidigt ska man nog spara det till när det behövs om man har ett barn som bryter ihop för minsta lilla. Jag har haft med många barn att göra där att sätta hårt mot hårt bara för saken värre.

Då handlar det om att välja sina strider.

Min flickväns barn har hell-hour mellan 15.30 och 19. Då är det LAB som gäller hela vägen. Bekräfta varenda känsla men ändå stå för de gränser man satt. "Jag förstår att du ville smälla ballongerna, men det låter så mycket att vi andra inte kan prata. Du kan få smälla dina ballonger längst in i källaren."

Bjoer82 at 2023-07-07 14:29:51+00:00 ID: jr10jka

Fast jag tror inte att höja rösten gör något alls i den här situationen - utom att fler personer gormar. Alternativen är att antingen säga åt ungen att den får äta hamburgaren som den är och sen ignorera skrik och gråt till den ger sig. Målet med beteendet är uppmärksamhet och att tvinga igenom sin vilja. Visar man att det inte funkar så tröttnar barn rätt snabbt. Speciellt om man är konsekvent. Eller så tar man barnet och går därifrån tills det lugnat ner sig och sen får det äta hamburgaren som den är när man kommer tillbaka. Kall.

Nine-LifedEnchanter at 2023-07-07 15:40:28+00:00 ID: jr1b01z

Som pedagog använder jag mig av LAB i stort sett hela tiden, men skillnaden är att jag är utbildad i pedagogik och har fått kritik på hur jag använder det och sen justerat det tills jag blivit bra på det. Att läsa en artikel och tro att det funkar är inte riktigt hur det funkar.

Nej, du är inte ett rövhål. Folk generellt har ingen aning om hur man hanterar barn.

Starstriker at 2023-07-07 15:19:22+00:00 ID: jr17sgt

Jag ryter till åt andras ungar om deras ovett eller humör går ut över mig. Någon måtta får det fan vara.

VipeholmsCola at 2023-07-07 14:36:14+00:00 ID: jr11fqw

Jag tror du har en romantiserad bild av att uppfostra barn, och troligen inget att relatera till.

sewkie at 2023-07-07 14:46:24+00:00 ID: jr12wah

Det har sagts men tål att sägas igen. Lågaffektivt bemötande är gränssättning, men utan att gå in i barnets affekt. Man möter storm med lugn, men man viker sig aldrig för stormen. Att ge med sig och pyssla med barnets ketchup är inte lågaffektivt. Att lugnt försöka förmedla att nu är vi på restaurang och här vill människor sitta i lugn och ro, vi skriker inte på det här sättet. Och samtidigt betona att jag förstår på dig att du inte gillar ketchupen men att ketchupen ligger där den ligger, det är så hamburgaren ser ut. Vill du inte ha ketchupen får du gärna skrapa bort den - och samtidigt fråga exempelvis "är det något annat än hamburgaren som gör dig arg och ledsen?" - det är lågaffektivt.

Kanske dåliga exempel, men kärnan är ju att validera känslan men inte beteendet och hjälpa barnet förklara sina känslor och på så vis kontrollera utloppsformen.

Så har jag förstått det iaf :)

WhiteLama at 2023-07-07 14:49:46+00:00 ID: jr13e0d

Som förskollärare själv kan jag säga att även på jobbet kan man inte köra LAB hela tiden för dagens barn är så dåligt uppfostrade att då blir man överkörd.

Alwayspuzzles at 2023-07-07 14:24:47+00:00 ID: jr0zton

Som en annan förskollärare och föräldrer så förstår jag dig. Samtidigt händer mycket bakom kulisserna som kan göra att en förälder väljer sina strider.

På jobbet kan jag hålla ordning på +15 barn. Men som förälder är det annorlunda och det ska vara annorlunda.

Det finns tillfällen där man ryter ifrån och talar om för barnet att om det inte passar så kan barnet få ifrån utan mat. Sen råkar man fika mackor någon timme senare utan att barnet ska veta varför. Och det finns tillfällen där man vet att det finns bakomliggande anledningar som gör att barnet inte klarar av att hålla humöret. Att det inte alls handlar om ketchup utan att toleransen för motgångar är slut pga andra anledningar. Eller så är man själv inte i tillstånd att ta striden på ett ansvarsfullt sätt.

Traditional-Ad-7722 at 2023-07-07 16:09:01+00:00 ID: jr1fccu

Nej inte skitstövel. Ang uppfostran tror jag inte på att skrika och ryta, däremot är det helt avgörande att inte belöna oönskat beteende. Aldrig jag skulle försöka krusa ett skrikande barn. Hellre avrunda lunchen, ursäkta oss och åka hem - utan hamburgare. Går bra att förklara för en fyraåring att man kan ju inte sitta och skrika på restaurang.

No_Mushroom139 at 2023-07-07 16:39:34+00:00 ID: jr1k14n

Lågaffektivt bemötande är fantastiskt när man jobbar med individer med särskilda behov. Det är närmast hjärndött att tro att det fungerar när du ska arbeta med en klass på kanske 30 elever.

NjordWAWA at 2023-07-07 17:05:05+00:00 ID: jr1o0je

o-AITA: som flera andra pekat ut är lågaffektivt bemötande ett rätt stabilt sätt att uppfostra barn. det är dock inte synonymt med daltande, vilket är vad din svägerska håller på med.

Akillesursinne at 2023-07-07 16:26:50+00:00 ID: jr1i1pj

Jag jobbar som gymnasielärare, och ja alltså.. Jag tror ärlighet trumpar lågaffektivt bemötande alla dagar. Jag ryter till när det behövs, är lugn annars. Talar hellre, men en riktig avrivning är vad vissa bortskämda ungdomar behöver mer än det mesta.

Barn smälter inte likt socker i regn om de tillrättavisas. Och likt alla människor behöver barn veta vart gränserna går. Det låter som om du har långt mer rätt än din svägerska.

enfiskmaws at 2023-07-07 16:28:25+00:00 ID: jr1iahg

Jobbade på skola några år efter gymnasiet. Kan räkna på en hand de gånger jag genuint behövde ryta till.

Konsekvenser funkar 99 gånger av 100 utan att på något sätt behöva brusa upp sig eller höja rösten.