this post was submitted on 06 Jul 2023
2 points (100.0% liked)

/r/Sweden

0 readers
1 users here now

founded 1 year ago
MODERATORS
 
Det här inlägget arkiverades automatiskt av Leddit-botten. Vill du diskutera tråden? Joina vår Lemmy-gemenskap på feddit.nu!

The original was posted on /r/sweden by /u/weirdowerdo at 2023-07-06 06:59:03+00:00.

you are viewing a single comment's thread
view the rest of the comments
[–] Dannebot@leddit.danmark.party 1 points 1 year ago (1 children)

weirdowerdo (OP) at 2023-07-06 07:01:50+00:00 ID: jquzqzr


Över hundra lärare på Internationella engelska skolan, IES, uppger att de utsatts för påtryckningar för att ändra sin betygssättning det senaste läsåret.

46 lärare säger att påtryckningar kommit från skolledningen.

Det visar en enkät som Sveriges lärare IES har gjort.

– Jag är inte förvånad eftersom jag har hört detta så många gånger, säger Catharina Hetzer vid Sveriges lärare IES.

I samband med vårens skolavslutningar tog lärare som jobbar på Internationella engelska skolan, IES, kontakt med fackets lokala representanter.

Orsaken var att de upplevde problem i samband med betygssättningen.

– Framför allt var det mycket frågor i samband med niornas avgångsbetyg, som ju är särskilt viktiga, säger Catharina Hetzer.

Hon är lärare och specialpedagog på Engelska skolan i Uppsala. Fram till terminsslutet satt hon i styrelsen för Engelska skolan. Men hon är noga med att påpeka att det är i rollen som vice ordförande för Sveriges lärare IES hon uttalar sig, för att inte riskera att stämplas som illojal av arbetsgivaren.

Oklarheterna kring betygssättningen gjorde att Sveriges lärare IES skickade ut en enkät till de cirka 1 700 lärare som jobbar på koncernens skolor och som är fackligt anslutna. Av dem valde 323 lärare att besvara frågorna.

Över hundra lärare svarade att de varit utsatta för påtryckningar för att ändra sin betygssättning det senaste läsåret. 46 lärare uppgav att påtryckningar kommit från skolledningen.

– Det är en väldigt hög siffra. Men jag är ändå inte förvånad eftersom jag hört detta så många gånger från lärare som jobbar i någon av IES skolor, säger Catharina Hetzer.

Att skolledningen försöker påverka lärares betygssättning är särskilt allvarligt eftersom den har ett ansvar att känna till lagar och regler som gäller i den svenska skolan, menar Catharina Hetzer.

DN har sökt företrädare för IES för en intervju. Men Annakarin Johansson Sandman, head of academics på IES, har valt att skicka ett mejlsvar.

Där skriver hon att ledningen tar uppgifterna i enkäten på allvar och kommer diskutera dem med facket efter sommaren: För att se ”hur vi kan arbeta vidare för att stötta lärarna i deras myndighetsutövning, och skolledningarna i deras arbete att säkerställa korrekt, likvärdig och rättvis betygsättning”.

Det är rektorernas ansvar att se till att betygen sätts korrekt, menar hon, ”vilket kan upplevas som en press från lärare i de fall där uppfattningarna går isär”.

Catharina Hetzer menar att betygssättningen på Engelska skolan är extra utmanande eftersom koncernen anställer så många lärare och rektorer från utlandet.

Ungefär hälften av alla lärare på IES, som har en lärarutbildning, har rekryterats från engelsktalande länder som Storbritannien, Kanada och USA, enligt koncernens egna uppgifter.

I enkäten fanns det utrymme för lärarna att skriva in sina egna kommentarer. Här finns många olika berättelser, till exempel om föräldrar som har krävt att läraren ska visa dem de prov som deras barn har gjort, eller om en koncernledning som inte håller lärare om ryggen när de känner sig pressade att sätta högre betyg, enligt Catharina Hetzer.

Enkäten visar att ungefär hälften av koncernens 46 skolor är särskilt utsatta för betygspåverkan, enligt Catharina Hetzer. Men Sveriges lärare IES har ännu inte tagit ställning till hur mycket av uppgifterna som ska offentliggöras, till exempel om förbundet ska gå ut med vilka skolor och skolledare som är särskilt utpekade.

– Vi tvekar eftersom lärare har uttryckt rädsla för att ens våga svara på frågorna. De är oroliga för att de ska bli identifierade och att det ska påverka deras arbetssituation negativt, säger Catharina Hetzer.

Inte heller Juosra Al Mansour blev överraskad när hon fick se resultatet. Hon jobbar som SO-lärare på Engelska skolan i Hässelby sedan tre år tillbaka. Även hon sitter i bolagsstyrelsen som facklig representant för Sveriges lärare IES.

Precis som Catharina Hetzer är hon noga med att påpeka att hon bara uttalar sig i sin roll som facklig representant.

– Som anställd på IES måste man verkligen tänka sig för när man pratar med en journalist, säger Juosra Al Mansour.

Som förhandlingsombud känner hon dock en skyldighet att berätta om enkäten och de missförhållanden som kommit fram.

[–] Dannebot@leddit.danmark.party 1 points 1 year ago

weirdowerdo (OP) at 2023-07-06 07:03:10+00:00 ID: jquzusf


– Vem ska annars ställa sig upp och göra det? När vi tidigare har larmat vår arbetsgivare om betygspåverkan har vi inte blivit tagna på allvar. Men i och med den här enkäten har vi fått svart på vitt att detta sker företagsövergripande, säger Juosra Al Mansour.

Hon berättar flera historier, bland annat om en lärare som för ett år sedan sökte upp henne i rollen som förhandlingsombud för att hon misstänkte att den dåvarande rektorn ändrat ett matematikbetyg som hon satt på en av sina elever.

När facket började luska i vad som hänt visade det sig att rektorn hade ändrat betyget med motiveringen att han var utbildad mattelärare i sitt hemland och att han därför hade rätt att göra det.

– Då fick jag förklara att i Sverige gör vi inte så. Jag tror inte han bröt mot reglerna avsiktligt utan att han faktiskt trodde att han gjorde rätt, säger Juosra Al Mansour.

Hon berättar också att en lärare, som inte var behörig, förra året larmade om att hen blivit ombedd av sin rektor att skriva under betygsdokument, trots att det strider mot reglerna.

– Många rektorer gör nog så gott de kan. Men det är svårt att hålla koll på svenska lagar och förordningar, särskilt om man inte pratar svenska, säger Juosra Al Mansour.

När förbundet har tagit upp detta med koncernledningen har de fått svaret att rektorer och lärare får utbildning om svenska läroplaner och betygssystemet i Sverige.

Det är också det svaret DN får från kommunikationsavdelningen på IES som säger att 16 av de 23 utländska rektorer som är verksamma i skolorna har slutfört det svenska rektorsprogrammet som motsvarar 30 högskolepoäng.

En ytterligare förklaring bakom resultatet i enkäten som Catharina Hetzer och Juosra Al Mansour lyfter fram är den tystnadskultur som de menar finns bland de anställda på Engelska skolan.

– Om tystnadskulturen är utbredd inom den svenska lärarkåren generellt så kan de osäkra anställningsvillkoren inom IES medföra att den är särskilt omfattande inom IES, säger Catharina Hetzer.

De utländska lärarna har ofta arbetstillstånd som är kopplade till den tillfälliga anställningen på Engelska skolan. Om ledningen inte är nöjd med deras insats kan de bli av med sin anställning. Då förlorar de sitt arbetstillstånd och måste lämna Sverige.

Ofta rör det sig om unga lärare som är nyutexaminerade i sina hemländer och som inte hunnit skaffa sig arbetslivserfarenhet, enligt Catharina Hetzner.

– En del av dem upplever att de är mer eller mindre livegna, säger hon.

Det är också en bild som bekräftas av utländska lärare som DN har talat med och som jobbar på IES.

– Många av oss kan inte ta jobb någon annanstans eftersom arbetstillstånden är kopplade till IES, säger en lärare som vill vara anonym.

Lärare på IES upplever också att det är svårt att vända sig till andra lärare som jobbar på andra skolor, till exempel för att diskutera pedagogiska utmaningar som de upplever vid betygssättningen.

– Det beror på att IES inte vill att vi delar med oss av något som rör IES. Det gör att vi blir väldigt isolerade från resten av skol-Sverige, säger en lärare.

Annakarin Johansson Sandman skriver i sitt mejlsvar att hon ser allvarligt på påståendet att lärare är rädda för att bli identifierade i enkäten och att det finns utländska lärare som upplever sig livegna:

”Ingen medarbetare ska känna att de inte vågar framföra kritik”, skriver hon.