Nyheter - Sverige

Det ska bli enklare att kameraövervaka. För kommuner, regioner och myndigheter ska det inte behövas tillstånd alls, föreslår utredaren.

I dag krävs tillstånd för att sätta upp kameror på allmän plats enligt kamerabevakningslagen. För ett drygt år sedan tillsatte regeringen en utredning för att luckra upp regelverket. Den presenterar nu sina förslag.

– Regeringen ser att det finns en väldigt stark efterfrågan från kommuner att använda kameraövervakning, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff och fortsätter:

– Och det med mindre byråkrati än det finns i dag.

Kravet slopas

Från den 1 juli 2025 föreslås tillståndskravet slopas helt för alla som i dag omfattas av det, däribland kommuner, regioner och myndigheter.

Utredningen föreslår heller ingen anmälningsplikt för den som vill kameraövervaka. I stället ska det ske dokumentation som, mot begäran, ska lämnas över till Integritetsskyddsmyndigheten.

Utredningen vill även göra det lättare för polisen att ta till kameraövervakning, under flera omständigheter. Bland annat behöver polisen inte längre informera innan de tar till drönarövervakning.

Infekterad fråga

– Vi välkomnar förslagen, både riktningen och konkretionen i olika delar, säger Strömmer och lägger till att regeringen nu "skyndsamt" ska omvandla det hela till lagförslag.

Kameraövervakning är en infekterad fråga som förespråkare menar har en brottsförebyggande effekt. Kritiker pekar inte sällan på integritetsintrång och att det är uppklarande av brott som påverkas av kameraövervakning, inte förebyggandet.

En undersökning från tidigt 2023 visade att 71 procent av svenskarna stödde kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats.

#samhälle #sverige #övervakning

Med sjunkande brevvolymer och höga fasta kostnader går Postnords brevhantering med förlust trots portohöjningar och effektiviseringar.

Nu kräver bolaget att regeringen ger dem miljarder i skattepengar och upp till fem dagar att dela ut brev. -Om inget händer kan vi behöva avsäga oss samhällsuppdraget, säger Postnords vd Annemarie Gardshol till DN.

Lagen säger att 95 procent av breven ska komma fram inom två dagar. Nu vill vd:n att 85 procent ska levereras inom tre dagar och 97 procent inom fem.

Kiruna kommun är skeptiska till nya gruvor så länge staten inte ger bättre ersättning. Nu stoppar den politiska majoriteten planprocessen för Talgas grafitgruva i Vittangi.

Beslutet att neka Talgas detaljplan gör att frågan bollas över till regeringen.

– Majoriteten har bestämt sig för att säga nej, säger kommunalrådet Mats Taaveniku (S), efter att kommunstyrelsen arbetsutskott avslutat sitt möte.

En av anledningarna är att Talga AB har föregått den politiska gången och gått till regeringen innan Kiruna kommun har fått ta de politiska besluten. Från Talga är det ett försök att snabba på planföreläggandet.

Kan bli överkörd av regeringen

Att regeringen beslutar i frågan kan innebära att regeringen kör över Kiruna kommun.

– Det kan de göra men det kommer att bli intressant att se i vilka steg de avser att göra det, säger Mats Taaveniku.

Talga: ”Onödiga fördröjningar”

Per-Erik Lindvall, styrelseordförande Talga AB, anser att de har respekterat den politiska gången och håller inte med Kiruna kommun.

– När det sker onödiga fördröjningar så har den sökande möjlighet att gå till regeringen, säger Per-Erik Lindvall.

I klippet hör du kommunalrådet berätta om deras viktigaste markering.

Så ser gruvplanerna ut i Vittangi

I klippet nedan hör du Talgas Per-Erik Lindvall berätta om planerna för grafitgruvan i Vittangi.

Video
”Följt politiska gången” – hör Per-Erik Lindvall på Talga om planerna för grafitgruvan. Foto: Filip Hannu/SVT

En statlig utredning föreslår ett förbud mot försäljning av lustgas i berusningssyfte.

Utredningen lämnades till regeringen under måndagen och innehåller också ett förslag om förbud mot användning av snus i skolan.

– Det har funnits en tro att inhalering av lustgas är ofarligt eftersom det inte är reglerat på samma sätt som till exempel alkohol, tobak eller narkotika och att det används inom vården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) som tog emot utredningen på en presskonferens.

Lustgas kan idag köpas i vanliga butiker eller på nätet eftersom det saknas reglering för icke-medicinsk användning. Enligt det nya förslaget kan det bli förbjudet att sälja lustgas med vissa undantag.

Det ska vara tillåtet att köpa två patroner, till exempel om man ska använda lustgasen i matlagning men en åldersgräns på 18 år föreslås.

Det finns inget förslag om att förbjuda användning av lustgas.

Förbud mot snus under skoltid

Utredningen föreslår även en nikotinfri skoltid. Det skulle gälla under hela den tid som undervisning pågår i skolan och även på exempelvis skolresor.

Det finns redan rökförbud på skolor men det avser endast på skolans område. I det nya förslaget ska alla former av nikotin omfattas, då även snus. I förbudet som föreslås gäller inte ett geografiskt område utan under den tid som skolan pågår.

Rättelse: I en tidigare version skrev vi att det var regeringens förslag. Det är utredarens förslag som regeringen nu tagit emot.

Regeringens klimatpolitik leder till ökade utsläpp och för Sverige in på en "onödigt riskfylld väg", konstaterar Klimatpolitiska rådet. – Regeringen skjuter ansvaret på framtiden, säger ordförande Åsa Persson.

Regeringen beskriver sin klimatpolitik som effektiv och ambitiös. Men att den klimatpolitiska handlingsplanen skapar förutsättningar för att nå hela vägen till målet noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 håller inte Klimatpolitiska rådet med om.

Påståendet är missvisande och brister i saklighet, enligt rådet vars uppdrag är att varje år granska regeringens klimatpolitik.

”Riskfylld”

Utsläppsgapet för att nå 2045-målet har minskat. Men eftersom planen i stort saknar utsläppsprognoser för beslutad politik, tidsangivelser för insatser och bortser från etappmålen till 2030 lever den inte upp till klimatlagens krav, enligt rådet.

– Regeringens klimathandlingsplan leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Den visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, säger vice ordförande Björn Sandén.

FAKTA

Sveriges klimatmål

Det långsiktiga målet är att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter. Målet innebär att utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast 2045 än utsläppen 1990. Kvarvarande utsläpp ned till noll kan uppnås genom kompletterande åtgärder.

För att nå det långsiktiga målet finns etappmål.

2030 bör utsläppen vara 63 procent lägre än 1990 och 2040 minst 75 procent lägre än 1990. Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen.

Det finns också ett etappmål för transporter: Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.

Källa: Naturvårdsverket

Regeringens beslutade politik under 2023 leder till ökade utsläpp på kort sikt. Sverige ser inte ut att nå varken uppsatta klimatmål eller EU-åtaganden till 2030.

– Risken med att inte agera tillräckligt kraftigt nu för att nå målen till 2030 är att de kumulativa utsläppen blir för stora fram till 2045. Om regeringen skjuter på jobbet till nästa mandatperiod kommer det att vara för sent, säger ordförande Åsa Persson till TT.

För att snabbt få ner utsläppen rekommenderar rådet bland annat en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark och ett åtgärdspaket för utsläpp från transporter och arbetsmaskiner.

”Inte orolig”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skakar av sig kritiken. Hon menar att många åtgärder regeringen har på gång är nya och därför inte har kunnat utredas.

– Jag är inte särskilt orolig över vissa av de bedömningar som görs i nuläget. De bygger på regeringens aviserade politik under 2023 och det finns en del åtgärder som har tillkommit sedan dess, säger hon efter att ha tagit emot rapporten.

– Det gör att jag känner tillförsikt i att en del av kritiken som lyfts i dag redan åtgärdas.

Åsa Persson pekar på att det finns en oro bland medborgarna för klimatförändringens konsekvenser och för att regeringens åtgärder inte är tillräckliga.

– Om regeringen inte upplever att det finns tillräckligt med social acceptans för vissa åtgärder anser vi att de bör bygga en sådan, inte skjuta på dem. Det handlar om kommunikation och ledarskap, säger hon.

FAKTA

Rådets rekommendationer

Klimatpolitiska rådet ger tolv rekommendationer till regeringen.

Fyra handlar om att skyndsamt besluta och genomföra politik som minskar utsläppen i närtid:

• besluta ett åtgärdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utsläpp

• ta fram en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark

• kombinera skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik

• redogör för hur Sveriges EU-åtaganden ska nås i den kommande nationella energi- och klimatplanen senast den 30 juni 2024.

Åtta handlar om hur vägen till de långsiktiga klimatmålen kan breddas:

• ta fram en tydlig svensk position för ett vetenskapligt grundat EU-mål till 2040

• bidra till att EU:s utsläppshandelssystem utvecklas för att nå klimatneutralitet

• inkludera klimatperspektivet i det finanspolitiska ramverket

• koppla samman investeringar i stärkt totalförsvar och ökad självförsörjning med klimatomställning och -anpassning

• gör energi- och resurseffektivisering till en bärande del av klimatpolitiken

• utforma en strategi för ett framtida klimatneutralt jordbruk

• utforma en bredare, mindre sårbar elektrifieringsstrategi.

• bredda samverkan vid utformningen och genomförandet av klimatpolitiken för att bidra till acceptans och engagemang.

#miljö #sverige #klimat

Det strömmar in skadeärenden till norska försvaret efter den stora militärövningen Nordic Response, som hölls i norra Norge, Sverige och Finland tidigare i mars.

På torsdagsmorgonen hade försvaret mottagit 116 anmälningar. Skadorna beräknas uppgå till mellan tre och åtta miljoner kronor, enligt tidningen Forsvarets forum.

Bland annat handlar det om skador på byggnader, bilar, vägräcken och vägbelysning. En sak är särskilt kostsam: En helikopter som flög fel och fick en renhjord att sprida ut sig.

Försvaret kommer att kompensera för skadorna.

Omkring 20 000 soldater från 13 olika länder deltog i militärövningen Nordic Response 4 till 15 mars. Övningen utgjorde en del av Nato-övningsserien Steadfast Defender.

I klippet ser du svenska och finska helikopterskvadroner öva tillsammans. Foto: Hans Sternlund/SVT

#nato #militärövningar #sverige-och.nato

Fler svenskar än någonsin tycker att utvecklingen i Sverige går åt fel håll, och synen på ekonomin har inte varit så negativ sedan 1990-talet. Det visar den senaste Som-undersökningen.

Tre av fyra svenskar anser att utvecklingen går åt fel håll – det högsta antalet sedan 2012 då frågan ställdes för första gången. Nästan 90 procent tycker att Sveriges ekonomi försämrats de senaste tolv månaderna.

– Jag tänker att det handlar om brottslighet och skjutningar, stigande inflation och höga livsmedelspriser, säger Som-vd:n Annika Bergström.

Talga har lämnat in en begäran till regeringen om planföreläggande eftersom Kiruna kommun dröjer med att bevilja en detaljplan för grafitgruvan i Vittangi.

Gruvbolaget menar att Europas självförsörjning av den kritiska råvaran till batterier hänger på gruvan.

– Ett verktyg som knappt prövats för gruvor i Sverige, säger Cen Rolfsson, bolagets kommunikatör om begäran.

En tiondel av EU:s produktion

Talga vill bryta grafit, vilket är ett strategiskt råmaterial som används för tillverkning av anoder till litiumjonbatterier. Gruvbolaget bygger nu också den första anläggningen för grafitanodmaterial till batterier i Luleå.

Gruvbolaget trycker på att det är deras ambition att utvinna 16,2 procent av EU:s efterfrågan på naturlig grafit till år 2030. Man ska också producera dryga 10 procent av EU:s efterfrågan på anodmaterial av naturlig grafit under samma tidsperiod.

Kina kontrollerar 90 procent

I dagsläget är Europa beroende av import och Kina kontrollerar 90 procent av värdekedjan för batterigrafitanoder, enligt gruvbolaget.

I Talga skrivelse till regeringen står det bland annat:

”Detta är helt beroende av Sveriges tillståndsprocesser, där i bland den aktuella detaljplanen. De processer som Talga är inne i är extremt tidskritiska för att möta förväntan från såväl investerare som kunder och entreprenörer, men också för att kunna förse Sverige och Europa med grafit i detta kritiska läge”.

Två av de misstänkta terroristerna i Tyresö är konvertiter och bär efternamnet Johansson. De två är bröder i 20-årsåldern. De har blivit häktade tillsammans med två andra personer. Båda bröderna har dömts för mindre förseelser, främst ringa narkotikabrott.

Med anledning av att Sverige nu är fullvärdig medlem i Nato har ÖB Micael Bydén utfärdat en dagorder till Försvarsmaktens soldater, sjömän, medarbetare och frivilliga.

Efter Sveriges medlemskap i Nato är alla demokratier runt Östersjön samlade i en och samma försvarsallians.

Läs dagordern i sin helhet här (pdf).

I ett öppet brev går Kaunis Irons vd Klas Dagertun till hårt angrepp på regeringen för hanteringen av krisen på Malmbanan.

De dubbla urspårningarna på godstrafikens pulsåder Malmbanan har drabbat gruvbolag som Kaunis Iron och LKAB hårt, när transporter till hamnen i Narvik helt ställts in.

Klas Dagertun konstaterar att både statsminister och infrastrukturminister lyser med sin frånvaro i frågan.

Bland annat skriver han:

"Det tar haverikommissionen dagar innan de är på plats. Mer bråttom är det tydligen inte att omhänderta detta".

"Varför är Sveriges regering så totalt ointresserad av rikets överlägset viktigaste järnväg?"

"Varför är inte denna katastrof för AB Sverige ett tydligt huvudfokus?".

Klas Dagertun ger exempel på en rad olika områden som behöver ses över, och avslutar:

"Men, ja, finns ens intresset? Eller ska vi tolka den öronbedövande tystnaden som att regeringens PR-taktik är att tiga ihjäl detta nationella haveri? Jag deltar gärna i konstruktiva samtal för att hitta en ny konstruktiv kortsiktig strategi för Malmbanan. Men vad vill rikspolitiken? Vad vill ministern?".

Det öppna brevet har publicerats på NSD.se/debatt, läs det här.

Att tjäna väldigt mycket ett specifikt år handlar ofta om rena tillfälligheter. Personen kan ha sålt ett företag för stora pengar, sålt ett antal dyra fastigheter eller nåt liknande. Det visar dock inte på något sätt vilka svenskar som är rikast vilket ETC påstår i en artikelserie som de kallar de 1 000 rikaste svenskarna.

När Sverige blir medlem i Nato ställs det krav på att infrastrukturen ska vara hållbar och motståndskraftig. Det över två månader långa tågstoppet på Malmbanan kan vara ett brott mot det kravet.

Trafiken på Malmbanan förbi den andra urspårningen vid Vassijaure förväntas komma i gång på torsdag. Det senaste stoppet blir i så fall 12 dagar långt – efter det 65 dagar långa stoppet som urspårningen i december orsakade.

Framför allt har det drabbat gruvföretagen LKAB och Kaunis iron som inte har några andra transportmöjligheter för sin järnmalm. Men Malmbanan har också en roll att spela i Sveriges försvar.

Ska klara av väpnade angrepp

Trafikstoppet sätter fokus på huruvida Sverige kan leva upp till Natos krav på robusta infrastruktursystem. Detta regleras i artikel tre som handlar om medlemsstaternas egen förmåga att stå emot väpnade angrepp.

Thomas Ekström, expert på militär logistik vid Försvarshögskolan, väcker frågan. Han använder ordet resilient när han talar om Natos krav på medlemsländernas infrastruktur.

Två månaders nedsatt förmåga

Frågan är dock vad som ska läggas i just ordet resilient.

– Man accepterar en nedgång i förmåga ett tag, sedan ska det komma upp igen. Var det ett exempel på ett resilient system om det tar två månader att komma igång med Malmbanan igen? Jag vet inte om någon har svaret på den frågan, säger han.

I klippet förklarar Thomas Ekström närmare vad han menar.

Flygvapnet är inne i en intensiv period med övningsverksamhet som höjer våra förmågor – enskilt och tillsammans med andra. Under den gångna veckan har två amerikanska B-1B Lancer ur Bomber Task Force, BTF, baserat i Sverige och samövat med svenska stridsflyg.

Bilder

Under måndagen övade 37th Bomb Squadron ur 28th Bomb Wing med bland annat 211:e stridsflygdivisionen, Akktu Stakki ur F 21.

29 februari 2024 avslutades BTF basering i Sverige.

2016 undertecknades en avsiktsförklaring mellan Sverige och USA där bilaterala övningar ingår.

För att öka Flygvapnets interoperabilitet, det vill säga förmågan att kunna verka tillsammans med USA, är denna samövning viktig och bidrar till att stärka Sveriges militära förmåga för att tillsammans med andra kunna möta ett väpnat angrepp.

– Flygvapnet har samövat med Bomber Task Force vilket är viktigt i dessa oroliga tider. Vi har övat hela kedjan, från eskort med stridsflyg till operationer mot markmål. USA är tillsammans med Finland Sveriges viktigaste samarbetspartner och nu har vi återigen genomfört en lyckad samövning, säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman.

Snö, mörker och kyla lägger ytterligare en dimension för de utländska vännerna när de för andra gången baserade B-1B Lancer i Sverige, även denna gång på Norrbottens flygflottilj i Luleå.

– Jag har övat med många Nato länder och Sverige är ”top notch”. 211:a stridsflygdivisionen är väldigt kapabel, lätta att integrera med och professionella. Att öva tillsammans är nyckeln till framgång, vi behöver öva i snö och kyla med svenskarna innan en kris inträffar. Vi demonstrerar att vi har kapaciteten och förmågan att verka tillsammans, säger överstelöjtnant Benjamin Jamision, 37th Bomb Squadron från Ellsworth flygbas i Norra Dakota.

PTS har lämnat ut uppgifter om svensk infrastruktur till okänd aktör. Skärper sekretessbedömning efter Bahnhofs avslöjande.

Förra veckan stoppade vi PTS från att lämna ut känslig information om Bahnhofs samhällskritiska infrastruktur till en okänd aktör. Uppgifterna rörde placering av reservkraft till datahallarna, vårt nät, namn på nyckelpersoner, med mera. Nu visar det sig att PTS redan har lämnat ut känslig information om andra operatörer. Myndigheten rättar nu sina fel och skärper sekretessbedömningen.

– Det här är bekymmersamt. Det här är ledtrådar som en antagonist kan lägga pussel med, och använda för att släcka nätet i en krigssituation, säger Bahnhofs expert på nätinfrastruktur.

Direkt efter förra veckans avslöjande begärde vi ut vilken information PTS hade lämnat om andra operatörer. Vi har nu fått svar – och det är oroande. Omfattningen av informationsläckaget från myndigheten har varit precis så stort som vi befarade.

Som svar på vår begäran skickade PTS handlingarna som tidigare lämnats ut om en annan av Sveriges största operatörer. 123 sidor om kritisk infrastruktur, samarbetspartners och nyckelpersoner som sträcker sig över flera år. Vissa uppgifter är maskade i svart, andra i blått. Förklaringen: PTS har tidigare gjort en bristfällig sekretessbedömning och lämnat ut uppgifter som borde ha maskats. Enhetschefen skriver:

”Jag har efter en förnyad sekretessprövning på handläggarnivå bedömt att ytterligare uppgifter i de tidigare utlämnade maskerade handlingarna omfattas av sekretess enligt 18 kap. 8 § och 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). PTS har maskerat dessa uppgifter med blå färg i bifogade dokument.”

Uppgifterna som är överstrukna i blått – och de är många – har alltså felaktigt lämnats ut till en okänd aktör. Exempelvis namnges en person som hanterar en ”synnerligen konfidentiell” lista. Vi lät en av våra experter på nätinfrastruktur granska materialet:

– Det här är bekymmersamt. Av allt att döma är det här detaljer kring vem som har hand om reservkraften, hur täckningen för basstationer ser ut, samarbetspartners för drift, nyckelanställdas identiteter och en rad andra saker som inte borde ha kommit ut. Det här är ledtrådar som en antagonistisk, störande part kan lägga pussel med och använda för att släcka nätet i en krigssituation. Konkret kan de exempelvis beräkna störningseffekten av att slå ut specifika basstationer.

PTS ska ha eloge för att transparent visa tidigare misstag och rätta till det. I det här fallet är informationen tyvärr redan komprometterad och det är illa. Men förhoppningsvis är det här en väckarklocka inte bara för PTS, utan för hela det offentliga Sverige. Det här problemet är inte isolerat till operatörer – igår larmade Försvarsmakten och länsstyrelser om att kommuners reservkraft kartläggs av främmande makt genom just offentlighetsprincipen. Öppenheten är en bärande del av vår demokrati och måste värnas, men med krig i vår närhet har vi inte längre råd med naivitet. En svensk tiger.

Bahnhofs expert på nätinfrastruktur är anonymiserad av säkerhetsskäl.

Tidöpartierna tillsätter en snabbutredning för att åter göra uranbrytning tillåtet i Sverige. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) kallar förbudet för en stoppkloss. – Det är inte klokt att vi måste hantera uran som avfall, säger hon.

Sedan 2018 har det varit förbjudet att bryta uran i Sverige. Det vill Tidöpartierna ändra på. Nu tillsätts därför en utredning som ska vara klar redan den 15 maj i år.

– Det är inte klokt att vi måste hantera uran som avfall. Det är kostsamt och en stoppkloss för den potential som svenska fyndigheter har, säger Romina Pourmokhtari.

I Sverige finns över en fjärdedel av Europas kända uranfyndigheter. Trots det har det inte funnits någon urangruva sedan 1960-talet. Främst för att det inte har ansetts tillräckligt lönsamt, men också för att tidigare försök har mötts av starka lokala protester.

”Gruvor avgörande”

När regeringen och SD nu vill häva uranförbudet ser Romina Pourmokhtari inte främst nya renodlade urangruvor framför sig, även om hon inte helt utesluter det.

– Jag tror att det finns kommuner i Sverige som ser fördelarna. Just gruvor kanske inte är en så mysig del av klimatomställningen, men en helt avgörande. Har vi inga gruvor har vi inga elbilar, inga vindkraftverk och inga kärnkraftsreaktorer, säger hon.

Enligt Pourmokhtari är den viktigaste effekten av ett slopat uranbrytningsförbud framförallt att tungmetallen kommer att kunna tas tillvara som en restprodukt från annan, redan befintlig, gruvverksamhet.

Det skulle enligt ministern också göra det mer attraktivt att leta efter andra mineral och metaller som behövs för den gröna omställningen.

– Man kan välja att antingen pumpa upp olja och importera det, eller att ställa om. Och för omställningen behöver Sverige erbjuda Europa de metaller och mineral som vi har för att öka självförsörjandegraden, säger hon.

Romina Pourmokhtari säger att risken är att vi annars hamnar helt i händerna på diktaturer för att förse oss med kritiska ämnen.

”Lamporna slocknar”

När det kommer till just uran importerar Sverige dock det mesta från oproblematiska länder som Kanada och Australien. Restprodukterna från befintliga svenska gruvor kommer oavsett knappast täcka det behovet.

Men Romina Pourmokhtari säger att varje litet steg är värt något.

– Om man ska vara hederlig och vägrar ha urangruvor, då måste man också säga: Här är mitt energisystem som ska klara sig utan urangruvorna. Antingen slocknar lamporna, fabrikerna eller den svenska ekonomin, eller så använder vi den uran vi hittar. Det är ett så skarpt läge vi är i.

Samma dag som det långa tågstoppet hävdes vid Vassijaure skedde en ny urspårning. Ett norskt godståg blockerar utlastningen i Narviks hamn och Pajalaföretaget Kaunis iron drabbas.

Urspårningen skedde sent på tisdagskvällen vid Fagerneskajen som ligger nära den södra utfarten i Narvik. Tåget som spårade ur blockerar därmed väg E6 söderut samt infarten till Kaunis irons malmkaj.

– Vi hann fram med ett tåg som är lossat, och ett tåg fick vända och köra tillbaka. Det är lagen om alltings jäklighet, säger Nils-Johan Haraldsson, logistikchef vid Kaunis iron.

Påverkar inte LKAB

Däremot påverkas inte LKAB:s utskeppningshamn. Stickspåret till den hamnen viker av längre norrut i Narvik och trafiken på den delen ska inte påverkas av den nya urspårningen.

Vid Kaunis iron har man fått preliminära prognoser om att spåret ska vara rensat och återställt till omkring klockan 14 på torsdagseftermiddagen.

Polisen slog till mot världens största ransomware-tjänst i en operation tillsammans med myndigheter nio andra länder.

En gemensam polisinsats i Europols regi har tagit ner Lockbit – världens största "ransomware-as-a-service". Operation Cronos riktade in sig på ransomware-tjänstens infrastruktur och användare. Nu är Lockbits primära plattform under bland annat svenska polisens kontroll och 34 servrar utspridda över Västeuropa, USA och Australien har tagits ner.

Över 14 000 konton kopplade till ransomware-tjänsten har identifierats och polisen har begärt att dessa konton tas bort av myndigheterna. Över 200 kryptoplånböcker med direkt koppling till tjänstens användare har också frysts. Björn Eriksson, chef för komplexa cyberbrott vid polisens nationella operativa avdelning (Noa), säger att det är ett viktigt steg i kampen mot cyberbrottslighet.

Involverade myndigheter har lagt mycket tid och resurser på denna operation och det har visat sig lönsamt. Det är en stor framgång att se personer identifieras och gripas för denna typ av brottslighet och dessutom lyckas kartlägga och ta ner infrastruktur – Björn Eriksson.

Lockbit har stått bakom en lång rad digitala utpressningskampanjer under åren. Förra året konstaterade en rapport att ransomware-tjänsten låg bakom en tredjedel av alla cyberattacker mot industri och infrastruktur. I Sverige har polisen utrett 21 fall där Lockbit använts mot svenska verksamheter, vilket Björn Eriksson menar har spelat en roll i operationens framgång.

En nedlagd utredning i Sverige betyder inte att anmälan och bevisinsamlingen varit förgäves, eftersom utredningen oftast fortsätter i det internationella samarbetet där möjligheten att gripa förövarna finns – Björn Eriksson.

Myndigheterna ska fortsätta utreda organisationen bakom ransomware-tjänsten med hjälp av data och information samlad från plattformen. Hittills har två personer i Ukraina och Polen arresterats av franska myndigheter. Ytterligare fem personer är åtalade av amerikanska och franska myndigheter och tre internationella arresteringsorder har utfärdats.

#cyberattack #polisen #ransomware #säkerhet

Vattenfall går vidare med planerna för ny kärnkraft. Bolaget förbereder en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Men den statliga energijätten har ännu inte bestämt hur många eller vilken typ av reaktor man vill bygga.

– Vi agerar som om vi bestämt oss för att bygga redan, säger Desirée Comstedt, affärsutvecklingschef för kärnkraft på Vattenfall, under ett presseminarium.

Men det är ändå långt kvar, och något investeringsbeslut tas inte än på länge.

Väröhalvön där Ringhals nuvarande reaktorer ligger är en bra plats för nya reaktorer, oavsett teknik, enligt bolaget.

– Man kan få plats med 3-5 SMR:er, säger Desirée Comstedt.

Bygga på samma ställe

Men om Vattenfall vill bygga mer än så finns begränsningar, bland annat måste det utredas om Naturreservatet sätter käppar i hjulen, enligt henne.

– Om man bygger flera vill man gärna bygga på samma ställe.

Vattenfalls ledning har ännu inte satt ner foten för vilken teknik som ska gälla, små modulära reaktorer, så kallade SMR, eller storskalig traditionell kärnkraft. Det finns för- och nackdelar med båda teknikerna. Det tar runt 9-11 år att bygga, oavsett teknik.

Desirée Comstedt bedömer att det är lättare att få finansiering för SMR. Men hon upprepar att planerna bygger på att staten går in och delar den finansiella risken. Hur det ska ske håller en utredare, utsedd av regeringen, på att se över.

"Som nästa steg kommer Vattenfall under våren 2024 att bjuda in till ett lokalt samråd samtidigt som vi fortsätter dialogen med leverantörer och utvärderingen av reaktorteknik och leveransmodeller", säger Desirée Comstedt i en skriftlig kommentar om det fortsatta arbetet.

Målsättningen är fortfarande att ha en första ny reaktor i drift på Väröhalvön vid Ringhals under första hälften av 2030-talet.

Krävs flera

En annan slutsats Vattenfall drar av sin förstudie är att det krävs flera nya kärnkraftsreaktorer nationellt för att det ska kunna gå att räkna hem en affär.

"Det krävs ett nationellt kärnkraftsprogram som omfattar flera reaktorer med sammanlagt minst 3-4 GW (gigawatt) för att bland annat uppnå rimliga kostnader för ett nytt slutförvar av kärnavfall", säger Desirée Comstedt.

De befintliga reaktorerna vid Ringhals är på drygt 1 GW vardera.

#energi #vattenfall #strålskyddsmyndigheten #smr #kärnkraft

Sverige saknar grundläggande elberedskap vid kriser och krig och bryter därmed mot en EU-lag, skriver Dagens Nyheter.

Tre fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser saknas, trots att de skulle ha varit på plats redan 2019.

Energimarknadsinspektionen har startat ett tillsynsärende mot den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät och om planerna inte är klara i mars kommer ytterligare ett tillsynsärende startas.

Jorunn Carldell är tillförordnad chef på Svenska kraftnät och säger till DN att det förstås hade varit bra om planerna varit klara och godkända i tid men att de nu håller på att uppdateras.

Hon lämnar också en förklaring till varför planerna ännu inte är plats trots att kravet funnits sedan 2018.

-- Jag är ny på chefsjobbet här och har inte varit med tidigare turer, men fokus hos Svenska kraftnät har varit att klara normaldrift – alltså klara vardagen. Det vi pratar om här är krav för nöddrift, men klarar vi inte normaldriften är vi illa ute.

Strejken på svenska Tesla har pågått sedan slutet av oktober. Men bara omkring en tredjedel av arbetarna deltar, visar nya siffror enligt Dagens Nyheter.

– Det är så klart en besvikelse, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson till tidningen.

Enligt Medlingsinstitutets årsrapport förlorades förra året 1 936 arbetsdagar på grund av Teslakonflikten. Det motsvarar 44 heltidstjänster, att jämföras med att omkring 130 bilmekaniker varslades.

– När vi gick ut i konflikt hade vi organiserat över hälften av arbetarna på Tesla och hoppades självklart att alla skulle delta. Men en del förstod nog inte att de faktiskt behövde lämna arbetsplatsen, och andra blev hårt trängda av Tesla. Det är mänskligt, men jävligt tråkigt, säger Marie Nilsson.

IF Metalls strejk, som inleddes den 27 oktober, drogs i gång eftersom Tesla inte vill teckna kollektivavtal.

#karriär #strejk #if #metall

Hackare kom åt säkerhetskopior Den ryska hackergruppen Akira kom åt it-leverantören Tietoevrys säkerhetskopior vid attacken den 20 januari.

Det skriver Dagens Nyheter. Flera regioner, en kommun, en lång rad företag och ett lönesystem som används av över 120 myndigheter slogs ut. Över 20 års data försvann för vissa kunder. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets digitala diarium är helt borta.

Hård drabbad är också Vellinge kommun vars system för löner, sophantering och journaler i äldreomsorgen slogs ut. Tietoevry vet fortfarande inte hur hur angriparna tog sig in i systemet.

IF Metall lättar på blockaden om att verkstäder inte får reparera Teslabilar, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Facket inför nu en tillfällig dispens för att bilar ska kunna repareras. Dispensen gäller för omkring 30 verkstäder mellan den 19 februari och den 30 april.

– Vi ser till att bilar som är ordentligt kraschade, som är okörbara, och som finns på de här verkstäderna som är uttagna i sympatiåtgärder, att man under en tillfällig period kommer att få laga de här bilarna, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till Ekot.

Däremot gäller dispensen inte för Teslas egna verkstäder, enligt radion.

– När det här fönstret är stängt kommer det vara väldigt besvärligt att få sin bil lagad så man får tänka sig för vilken bil man köper, säger han vidare.

Fackets strejk mot Tesla har pågått runt om i landet sedan i höstas.

#bilar #elbilar #if #metall #strejk #tesla

En man har gripits av polis misstänkt för våldsamt motstånd efter att demonstranter avbrutit debatten i riksdagen och protesterat mot Israel.

Ytterligare fem personer har gripits av skyddsvakter.

Åhörare började skrika när utrikesministern Tobias Billström läste upp regeringens utrikespolitiska deklaration.

På bygget av Lisebergs vattenpark Oceana har det rått det vanliga totala kaoset med en mängd företag och en mängd underleverantörer i flera led. Vid en kontroll som genomfördes under 2023 fanns det 58 företag närvarande på arbetsplatsen samtidigt.