frikrets

7/6 är tydligen punkens dag.

I sin forskning har Marcel Garz jämfört språket i tidningarnas innehåll, såväl opinionsmaterial som nyhetstext, med innehållet från de olika partiernas tal i riksdagen. En tidning som kallar sig socialdemokratisk, har inte nödvändigtvis den vinkeln i praktiken. Därför är han tveksam till hur informativ grafen om tidningarnas politiska profil är i praktiken.

Att tidningar skulle vara neutrala är också något han vänder sig emot, såväl åsiktsmaterial som nyhetstexter anser han ofta är partiska.

Så politisk profil används mest som marknadsföring och återspeglar snarare ägarnas intressen än den politiska färgen.

Utifrån detta papper: No "Zero-Shot" Without Exponential Data

Piped

Rätt rolig takedown av generativa AI-branchen.

OpenAI had a showcase of its own this week that was similarly underwhelming, despite how much the company’s executives and parts of the media tried to pretend otherwise. As a few members of the OpenAI team showed off a ChatGPT voice bot doing math equations, responding to basic requests, and doing a very short voice translation demo with a flirty, female tone that got commentators obsessively comparing it to the movie Her, the tool itself kept making mistakes and unrelated comments that the presenters had to awkwardly laugh off. Over at Intelligencer, John Herrman astutely observed that AGI is no closer to being achieved, so OpenAI is getting its tools to “perform the part of an intelligent machine.”

AI-sammanfattning:

• Google nämnde termen "AI" 121 gånger under sin I/O-presentation.
• Presentationen visade standardfunktioner kopplade till Gemini, Googles LLM-suite.
• Demis Hassabis från DeepMind upprepade en debunkad påstående om nya material upptäckta av Googles AI.
• Sam Altman från OpenAI föreslog en marknad för "fantastiska upplevelser" och en "universal basic compute".
• OpenAIs showcase innehöll en röstbot som gjorde misstag och jämfördes med filmen Her.
• AGI är inte närmare att uppnås, och AI-verktyg gör fortfarande många misstag.
• Värderingarna för AI-företag sjunker och molnleverantörer minskar förväntningarna.
• AI-hype-cykeln börjar deflatera och vi närmar oss panikstadiet.
• Generativ AI försvinner inte, men företag försöker utöka sin makt över digital teknologi.

I Australien finns varken en facklig eller politisk motmakt såsom SAC i Sverige. I stället har de radikalaste skikten i arbetarrörelsen vänt sig mot så kallad plattformism. Det är en organisatorisk teori inom den bredare frihetligt socialistiska rörelsen, som även syndikalismen är del av. De ser hur arbetarklassen tyglats av sina fackförbund men erkänner också att facken utgör arbetarnas organiserade form och enda organisation som kan utmana den sociala och ekonomiska ordningen.

I stället för att bygga en syndikalistisk organisation från grunden, försöker de att bygga en lika radikal och basdemokratisk organisation inifrån. För detta krävs strikt enighet i både teori, strategi och praktik, menar de. Detta praktiseras i en specifik anarkistisk organisation som existerar utanför facken, men är systematiskt aktiv och försöker influera facken till att bli mer demokratiska och självverksamma. Organisationen består av målmedvetna fackmedlemmar som organiserar arbetare efter basdemokratiska principer, skapar fackliga organisatörer och understödjer andra medlemmar med juridisk och praktisk hjälp där de byråkratiska facken saknar engagemang, kompetens eller fackligt mod.

When could the next big storm affect Earth? At any time. Scientists expect the current solar cycle to peak some time this year, owing to the number of sunspots they are observing. The biggest storms typically happen months to years after this official peak. Furthermore, as the solar cycle progresses, sunspots tend to appear closer to the Sun’s equator, increasing the chances of coronal mass ejections that will head directly for Earth rather than out into space

Sverige är mer utsatt än många andra länder när det kommer till riskerna, enligt MSB:

De länder som ligger närmare polerna är generellt sett mer utsatta för effekterna av geomagnetiska stormar. Detta beror på jordens magnetfält som för de laddade partiklarna i solstormen mot jordens poler. Det är också därför som polarsken uppkommer kring polerna. Vad gäller strålningsutbrotten så påverkar de hela jorden då det laddar upp jonosfären.

Allt som behövs är två arter svamp som båda lever naturligt i gruvan. När svamparna kommer i kontakt med oljan bryter de upp kolvätebindningarna i oljan och tar upp kolet i sina celler. I cellerna används de nya kolmolekylerna för att bygga nya celler och på så sätt växer svampen.

– Svamparna äter helt enkelt oljan och kolet som oljan består av. Kvar blir bara vatten och mer svamp. Det är en helt naturlig produkt, så efteråt kan vi använda det som kompost och jordförbättring, säger Magnus Ivarsson.

– Tidigare hämtades oljan med båt någon gång om året och kördes genom Mälaren och sedan vidare upp på land till en deponi utanför Västerås där alltihop brändes. I jämförelse med vår lösning är det natt och dag. Vi behöver inte lämna området, och det som blir kvar kan du lägga i komposten. Då blir kolet kvar i marken i stället för koldioxidutsläpp i atmosfären, säger Kristoffer Palmgren.

Påminner om detta TED talk från 2008: https://www.ted.com/talks/paul_stamets_6_ways_mushrooms_can_save_the_world

Sam Altman fortfarande ute på AI-hypetåget:

"Everybody gets like a slice of GPT-7's compute," he said on the All-In podcast. "They can use it, they can resell it, they can donate it to somebody to use for cancer research."

The idea is that as AI becomes advanced — and embedded into more facets of our lives — owning a unit of a large language model like GPT-7 can be more valuable than money. "You own like part of the productivity," he said.

Technosolutionism applicerad på någon sorts basinkomst?

Kan en AI skapa en hitlåt? Kan en AI skapa ett mästerverk? Men är det relevanta frågor?

Kanske ska vi i stället fråga oss varför bara EN hitlåt? Varför inte en miljon hitlåtar? För om AI kan skapa en, kan den antagligen skapa mängder på väldigt kort tid. Den viktiga frågan kanske är - vad händer då? Kan vi hantera denna kultursektorns motsvarighet till hyperinflation när allt mer av kulturproduktionen får karaktären av spam?

Rasmus Fleischer, fil.dr. i ekonomihistoria, ger här en kort introduktion till några av dagens centrala frågor som rör kultur, teknik, konst och AI. Rasmus är musiker, kulturskribent och har bland annat forskat om streamingtjänster och Spotify.

Länkar som nämndes:

• cartography-of-generative-ai.net

Utöver nyhetsmedier, vilka läsvärda nyhetsbrev på svenska finns det?

Vi har några som redan är mer eller mindre kända på Aggregatet:

• Copyriot II (av Rasmus Fleischer, som redan har en tråd här)
• Mot den moderna skärmtiden (av laxsill)

Sen kan jag själv tipsa om följande som behandlar populärkultur, tech och lite blandat:

• Journalen (av Tobias Norström)

Vilka känner ni till/prenumererar ni på?