Vetenskap

5 readers
2 users here now

founded 6 months ago
MODERATORS
1
 
 

Allt som behövs är två arter svamp som båda lever naturligt i gruvan. När svamparna kommer i kontakt med oljan bryter de upp kolvätebindningarna i oljan och tar upp kolet i sina celler. I cellerna används de nya kolmolekylerna för att bygga nya celler och på så sätt växer svampen.

– Svamparna äter helt enkelt oljan och kolet som oljan består av. Kvar blir bara vatten och mer svamp. Det är en helt naturlig produkt, så efteråt kan vi använda det som kompost och jordförbättring, säger Magnus Ivarsson.

– Tidigare hämtades oljan med båt någon gång om året och kördes genom Mälaren och sedan vidare upp på land till en deponi utanför Västerås där alltihop brändes. I jämförelse med vår lösning är det natt och dag. Vi behöver inte lämna området, och det som blir kvar kan du lägga i komposten. Då blir kolet kvar i marken i stället för koldioxidutsläpp i atmosfären, säger Kristoffer Palmgren.

Påminner om detta TED talk från 2008: https://www.ted.com/talks/paul_stamets_6_ways_mushrooms_can_save_the_world

2
1
submitted 6 months ago* (last edited 6 months ago) by samuel@aggregatet.org to c/vetenskap@aggregatet.org
 
 

På internet finns numera ett antal sajter, ibland kallade ”skuggbibliotek”, som ett klick bort erbjuder hundratals miljoner artiklar och böcker.

– Det är en otrolig täckning. Inom till exempel medicin handlar det om 95–96 procent av all forskning, berättar Zakayo Kjellström, som skriver en doktors­avhandling om fenomenet på Umeå universitet.

Och

En förklaring till den medicinska dominansen kan vara ekonomisk: De stora tidskrifterna, New England Journal of Medicine, Lancelot, Nature, Science, är alla väldigt dyra. Och en hel del av deras material är fortfarande låst.

– Det handlar om femtio procent av aktuell forskning, så det är rätt mycket som är onåbart.

Det finns med andra ord uppenbart demokratiska aspekter av skuggbiblioteken. De som startar och driver dem har också generellt starkt ideologiska driv­krafter. I ett manifest som flera av dem har publicerat motiverar de sin verksamhet med betalväggarna och förlagens enorma vinstmarginaler.

– Man upplever att forskningen kommodifieras; att den säljs och köps på ett sätt som inte är gynnsamt om vetenskapen ska fortskrida som den borde göra. Kostnaden för den kan ibland vara absurd, inte bara för privatpersoner och enskilda institutioner, utan också mer generellt för det globala syd.