Den diskussionen jag ser föras kring det nuvarande fenomenet med Koranbränningar gör mig mörkrädd.
Bakrunden till diskussionen är väldigt lik den kring Charlie Hebdo för ett par år sedan. Individer väljer att nyttja sin yttrandefrihet i en öppen provokation mot religiösa fundamentalister och extremister. Detta resulterar i fördömanden, våld och hot om våld från såväl muslimer som totalitära stater. Trots allt detta fanns det en förståelse att detta var en viktig fajt att ta, att det fria ordet inte är något man kan peta med. Franska regeringen, det franska folket och den fria världen i stort gav brett stöd och fördömde alla de som försökte tysta ner de.
Det jag ser i Sverige idag är kompletta motsatsen. Vadfan har hänt mellan då och nu? Vad hände med att stå upp för sina värderingar och värna om yttrandefriheten? Hur i helvete kan det vara så många som öppet förespråkar att införa blasfemilagar i en sekulär demokrati? Har vi så lite förståelse för vad som är grundpelarna i en fungerande demokrati?
Vi borde fan skämmas.
Det här inlägget arkiverades automatiskt av Leddit-botten. Vill du diskutera tråden? Joina vår Lemmy-gemenskap på feddit.nu!
The original was posted on /r/sweden by /u/Longballedman at 2023-07-05 16:05:20+00:00.
tLNTDX at 2023-07-05 21:39:37+00:00 ID:
jqt790n
Vad är det här för halmgubbar? Protesterna med koranbränningarna sätter, precis som Charlie Hebdo, Jyllandsposten och Vilks, fingret på att det finns en stor grupp människor, både i och utanför Sverige, som inte är beredda att acceptera vår syn på frihet, sekuläritet, osv. och istället vill att dessa begränsas.
Du vill hellre se att alla håller tyst och inte pekar på de motsättningarna som finns och håller på att växa fram?
Exemplet med pride-flaggor känns synnerligen bisarrt - att vifta med såna är extremt tabu i den muslimska världen.
OlafSSBM at 2023-07-05 21:49:01+00:00 ID:
jqt8mk8
Visa var jag sagt något av det där är du bussig!