Tjena!
Har ett relativt välbetalt jobb och en sambo som jag trivs bra med. Jag arbetar skift inom vården (7-15 el 15-21) drygt 6-7h per dag med ytterliggare 1 timme pendling åt vardera håll. Utöver detta jobbar jag jour någon enstaka helgdag i månaden, 8-12h. Jag trivs bra med mitt jobb.
När jag kommer hem från ett dagpass är jag helt förstörd, apatisk och efter att jag lagat mat (eller min sambo som det oftast blir på vardagar) är det bara några timmar tills läggdags innan helvetet börjar igen. Jag har inte ens några barn som suger energi. Efter jobbet är jag en zombie vandrandes i hjärndimma. Sover jag en timme efter jobb blir det bars värre.
Jag har ingen energi över till någon hobby, än mindre att försöka ge mig på att träna. Vänner hinner jag inte träffa. På helgerna är det städning, inhandling av mat och tvätt. Enstaka dagar med grillning och glädje må hända. Ett restaurangbesök här och där..
Jag har turen att slippa denna rutin om 3-5 år då min ekonomi kommer tillåta det. Hur fan gör ni andra?
Det här inlägget arkiverades automatiskt av Leddit-botten. Vill du diskutera tråden? Joina vår Lemmy-gemenskap på feddit.nu!
The original was posted on /r/sweden by /u/Secure_Address_419 at 2023-07-05 04:53:12+00:00.
theitguy19 at 2023-07-05 07:24:11+00:00 ID:
jqqbfpbDet gör jag inte. Jag fortsätter enbart för att folk förväntar sig att jag ska det, och allt roligt jag gör på fritiden måste finansieras på något sätt.
Det förväntas också att vi ska bo i stort hus och köra okej bilar, så det kostar och någon måste dra in pengarna.
Har MS så efter en 8-16h arbetsdag är jag rimligt slutkörd (var redan innan dagen började men ja), så då äter jag oftast något osunt och snabbt tillsammans med sambo och så ser vi på tv/telefon till vi går och lägger oss.
"Og sånn går no dagan"
De som eventuellt läser detta kommer säkert säga "men hallå du har MS, sjukskriv dig och jobba 50% eller 100% istället?!"
Jag går ned ganska kraftigt i inkomst om jag sjukskriver mig, så då har jag inte råd att finansiera fina semestrar, bilar och stort hus. Jag kan heller inte leva "frikostigt" heller. Även med dagens räntor så lever jag absolut inte sparsamt, de måste upp typ 5% till innan jag börjar känna av det.
"Men då har du ju rum i ekonomin att jobba mindre" - Nej, för jag jobbar för ett globalt firma, så det blir sett på som svaghet om jag sjukskriver mig. Då är jag den första som ryker och då kommer jag knappt ha 60% av min nuvarande lön.
Så allt i allt får jag bara jobba på då jag inte har något direkt val. Antingen kan jag slita ut mig och ha pengar så jag åtminstone kan ha något roligt och köpa roliga saker, och sova i ett fint hus.
Eller så kan jag sjukskriva mig och sälja bilarna, huset och bo i en sunkig hyres-3a som kostar nästan lika mycket som huslånet (Norge...), och inte göra något roligt samt budgetera för mat och nöjen.
Alternativ 2 leder snabbare till självmord än alternativ 1, så då går jag för 1.