332

joined 1 year ago
[–] 332@feddit.nu 2 points 5 days ago (1 children)

Jobbar med utveckling

Same.

Slutmålet är att inte arbeta, som jag ser det just nu.

Same.

[–] 332@feddit.nu 2 points 1 week ago (1 children)

Det är väl en ganska central del av högerpolitik

Exakt. Det är just därför man kan tycka att det är lite konstigt att S i princip kuppar igenom detta tvärt mot önskemålen från stora delar av sitt eget parti, alla sina samarbetspartier, och i princip en enhällig nationalekonomkår.

 

"Förslaget på hur målet för de offentliga finanserna ska förändras är alltför räddhågset. Sverige har ett enormt behov av investeringar – och politikerna har fastnat i gamla tankebanor.

Under det senaste året har det förts en intensiv offentlig debatt om att slopa överskottsmålet för de offentliga finanserna för att staten ska kunna låna till mer investeringar och underhåll. Samtidigt har frågan utretts av en parlamentarisk kommitté. Den har ännu inte publicerat sitt betänkande men redovisade häromdagen i förtid sina slutsatser.

Dagens överskottsmål innebär att den offentliga sektorn ska ha ett överskott i sitt finansiella sparande, skillnaden mellan intäkter och utgifter, på 1/3 procent av bnp över en konjunkturcykel. Dessutom finns ett skuldankare, ett implicit mål för den offentliga sektorns skuld, på 35 procent av bnp. Kommittén föreslår att överskottsmålet från och med 2027 ersätts av ett balansmål, alltså att intäkter och utgifter ska gå jämnt upp, samtidigt som skuldankaret förblir oförändrat. Det frigör runt 25 miljarder kronor per år till högre investeringar.

Kommitténs förslag kan lösa ett potentiellt problem i dagens ramverk: att överskottsmål och skuldankare kanske inte är förenliga med varandra. Mina beräkningar för Långtidsutredningen tyder på att ett finansiellt sparande enligt överskottsmålet på sikt leder till en skuld under 30 procent av BNP. (I slutet av 2024 väntas skulden vara 33 procent av BNP.) Med ett balansmål hamnar den långsiktiga skuldkvoten troligen bara lite över ankarets 35 procent.

En brist i förslaget är att det saknas garantier för att det ökade budgetutrymmet verkligen används till samhällsekonomiskt lönsamma ökningar av utgifterna för investeringar och underhåll. Det krävs ett tydligt politiskt åtagande om detta – och kontrollmekanismer, till exempel övervakning av Finanspolitiska rådet, för att intentionerna ska följas.

Men det allvarligaste är att ett balansmål ger otillräckligt utrymme för de stora satsningar som behövs: på klimatomställning och energisystem, transportinfrastruktur, kommunala VA-system, kriminalvårdsanstalter, försvarsmateriel och civilförsvar. Vi kan förstås inte vara helt säkra på att det är just under de närmaste åren som investeringsbehoven kommer att vara extra stora, men jag har under fem decennier som nationalekonom aldrig upplevt starkare skäl för höga offentliga investeringar.

Min slutsats är att ett balansmål är alltför räddhågset. Jag – liksom Långtidsutredningen – har i stället förordat ett underskottsmål på 0,5 procent av BNP. Med ett permanent sådant mål kan skulden enligt min analys på sikt antas stiga till cirka 50 procent av BNP.

Överväganden om den offentliga skuldsättningen bör beakta två huvudfaktorer. För det första måste det finnas tillräckliga säkerhetsmarginaler ifall det uppstår en djup ekonomisk kris med hastiga skuldökningar. Kalkyler med rimliga antaganden tyder på att risken för att i ett sådant läge hamna i en ohållbar situation, om vi normalt har en skuldkvot på 50 procent, är liten. Det vore fortfarande en låg skuldsättning som de flesta länder skulle avundas oss.

För det andra bör skuldsättningen inte vara så hög att det under normala omständigheter läggs en stor finansiell börda på framtida generationer. Beräkningar visar att även den risken är mycket liten med ett underskottsmål på 0,5 procent av bnp.

Eftersom den parlamentariska kommittén ännu inte publicerat sitt betänkande går det inte att veta vilka analyser som ligger till grund för dess ställningstagande. Men gissningsvis är de inte särskilt avancerade. Politikers vanligaste argument mot ett underskottsmål är det amatörpsykologiska att det då passeras ett kritstreck där man ger sig ut på ett sluttande plan där underskotten successivt kommer att öka. Mig veterligen finns inget forskningsstöd för det.

Jag ser två möjliga framtida scenarier. Det ena är att ett balansmål förhindrar önskvärda investeringar. Det andra – och mer troliga scenariot – är att regering och riksdag formellt står fast vid ett sådant mål men i praktiken rundar det genom lånefinansiering av vissa investeringar som läggs utanför den ordinarie budgeten. Det skulle inte vara transparent. Det vore riskabelt därför att om den vägen beträds, så finns ingen naturlig gräns för hur långt man kan gå (också ett amatörpsykologiskt argument men nog ett starkare sådant). Det skulle också innebära att en del investeringar får en gräddfil där de inte längre prövas mot andra på ett rättvisande sätt.

Avslutningsvis ett par reflektioner om det svenska politiska beslutsfattandet: Lite karikerat fastnar det lätt i två ytterligheter. Den ena är tvära kast från en dag till en annan: från extrem öppenhet för flyktinginvandring till mycket restriktiv politik, från alliansfrihet till Nato-medlemskap. Den andra ytterligheten är alltför senfärdig anpassning till ändrade omständigheter. Det har varit tydligt i de successiva försvarsbesluten. Och det är enligt min mening uppenbart fallet i fråga om det finanspolitiska ramverket.

Alltför många har tagit till sig de politiskt korrekta slutsatserna om vad som är ansvarsfull finanspolitik, men för få är intresserade av analyserna bakom. Det har skapat en olycklig ovilja till måttfulla omprövningar i nya situationer. Det är högst osannolikt, men vore välkommet, med en förutsättningslös behandling av frågan om de finanspolitiska målen när de så småningom ska behandlas i riksdagen."

[–] 332@feddit.nu 3 points 2 weeks ago* (last edited 2 weeks ago) (1 children)

Det här är totalt otillräckligt, och att S pitchar det som en vinst är skamligt. Vi behöver ett underskottsmål. Och det är inte bara nån slags obskyr vänsterfalang inom S som klagar heller, det är allt från kristdemokrater och tunga nationalekonomer som Calmfors till representanter från Svenskt Näringsliv.

Vi har över tid med överskottsmålet betalat av så mycket av statsskulden att vi har en helt otroligt låg statsskuld internationellt sett. Hela jävla poängen med att vi svält oss under så många år är att vi skulle ha råd att göra investeringar när tiderna blev sämre.

Jag vet inte om ni märk det, men tiderna är nu sämre. NU är det dags att göra långsiktiga investeringar i infrastruktur, energi, och försvar. Vi har råd med allt det här, att ha västvärldens lägsta statsskuld ger oss inget när landet faller isär.

Suhonen var med i P1 i morse och sa i princip det här: https://sverigesradio.se/artikel/intern-s-kritik-mot-slopade-overskottsmalet

[–] 332@feddit.nu 2 points 1 month ago

Cool bild. Härlig gradient av färg.

[–] 332@feddit.nu 26 points 1 month ago

Oh yeah, definitely this. The economics will probably never allow it to be deployed at a scale where it will make any sort of difference.

Instead, it is used as an excuse to not take any action on climate change which is actually realistic, albeit hard.

[–] 332@feddit.nu 5 points 2 months ago

Jesus christ

[–] 332@feddit.nu 3 points 2 months ago

Jag är trött.

6
submitted 2 months ago* (last edited 2 months ago) by 332@feddit.nu to c/skeptic@lemmy.world
 

What Luis Elizondo got very wrong about the UFO videos in his book "Imminent: Inside the Pentagon's Hunt for UFOs"

By Mick West

[–] 332@feddit.nu 6 points 2 months ago* (last edited 2 months ago)

En sak det kan vara lite kul att notera med Svensk näringslivs-kopplade organisationer är hur flytande deras underliggande ideologiska bas verkar vara när det rör sig om olika frågor.

  • Legalisera om kortare arbetsvecka
  • Nejnej, stopp och belägg, här i Sverige löser vi alltid såna här konflikter genom förhandling mellan arbetsmarknadens parter! Det här är totalt osvenskt!

  • Låt facken utöva tryck mot Tesla genom kollektiv strejk och blockader!
  • Nejnej fan, det här kan vi inte lämna till arbetsmarknadens parter, det är aldeles för viktiga system som riskeras och oskyldiga som drabbas!

Sekunden det blir lite drag i facken om att rejält korta arbetsveckan på sektornivå kommer de svänga igen och tycka att arbetsmarknadens parter absolut inte borde få förhandla om detta pga att det skulle vara destruktivt för ekonomin eller nåt åt det hållet.

[–] 332@feddit.nu 16 points 2 months ago

Nice implicit population visualization. Per capita might be more revealing.

[–] 332@feddit.nu 5 points 2 months ago (2 children)

Hjälper högbelånade, och tyvärr är det väldigt vanligt att ha höga bostadslån i det här landet, även för "vanligt" folk.

[–] 332@feddit.nu 2 points 2 months ago

Tror absolut att det blir bättre än de sista två åren, men jag tror definitivt det går upp nog mycket att Ebba och gänget hittar syre att skylla på MP vid nåt tillfälle under vintern igen.

[–] 332@feddit.nu 2 points 2 months ago (2 children)

Skulle gissa att inflationen går upp igen i vinter med energipriserna när europa åter börjar smitta vårt elpris. Och riksbanken blir lika förvånade som vanligt av att reporäntan visade sig inte vara en stor faktor.

 

Tidigare idag fastnade jag lite oväntat framför TVn när den nya Astrid Lindgren-grejen sändes för att jag blev överraskad av hur hög kvalitet det var på animationen. Som titeln antyder märkte jag en omskrivning av "Nils Karlsson Pyssling" jämfört med de gamla versionerna.

Den centrala konflikten i den gamla versionen handlar om hur Nils hyr bostad från en elak råtta. Råttan framställs som djävulen själv, kräver en totalt orimlig ost-hyra från Nils, och i slutet jagas den osympatiska hyresvärden iväg, alternativt mördas, av katten, medans protagonister och tittare firar den onda utsugarens öde. Tyrannen är borta, friheten har segrat.

I den nya versionen löser dom den här konflikten genom att Nils, upbackad av nytt ost-kapital från protagonisten, frivilligt erbjuder råttan (som nu är en gulligare mus) mycket högre ost-hyra, vilket gör hyresvärden snäll.

Att dekomodifiera boende genom att jaga bort hyresvärdar var tydligen för spicy för SVT 2023.

 

Douglas Thor, ordförande för Moderata ungdomsförbundet, är kritisk.

– Det är bra att man sänker punktskatten på bränsle som bara slår mot landsbygden, men ska man ha någon chans att klara klimatmålen måste man samtidigt höja koldioxidskatten, säger han.

Har man så dålig klimatpolitik så man till och med blir kritiserad av MUF kan man ju fundera på om det inte är dags för lite självransakan.

view more: next ›