Det slår mig ofta vilken otroligt bra tid jag växte upp i och vilka fördelar det gett mig i livet.
För att nämna några exempel:
- Levande småstäder innan urbanisering, näthandel och handelscentrum.
- Tryggheten innan segregationen och gängen.
- Fått vara med om det tidiga internet, vilken grej!
- Hyresrätter utan kö och billiga bostadsrätter. Gjort bostadskarriär.
- Dejtat och skaffat familj innan apparna och det allt mer tuffare klimatet på dejtingmarknaden.
Vad anser ni andra?
Det här inlägget arkiverades automatiskt av Leddit-botten. Vill du diskutera tråden? Joina vår Lemmy-gemenskap på feddit.nu!
The original was posted on /r/sweden by /u/Accomplished-Set-392 at 2023-07-08 19:38:58+00:00.
AllanKempe at 2023-07-08 21:40:48+00:00 ID:
jr7ardpJa, men ännu mer "privilegierade" är vi 70-talister, särskilt vi som är födda andra halvan av 70-talet. Vi blev vuxna efter att Sveriges ekonomi hade ordnat upp sig efter finanskrisen i början på 90-talet men innan Elfte september. Men generellt så är ju vi födda mellan 1965 och 1990 den kanske mest privilegierade generationen (om man med generation menar en 25-årsperiod) i världshistorien.
thedudefromsweden at 2023-07-08 22:52:24+00:00 ID:
jr7kairJag vet inte, har man inte alltid sagt "det var bättre förr"? Är född -78, segregationen fanns när jag växte upp också, Tensta och Rinkeby var lika segregerat som idag. Som barn är man ju inte medveten om alla oron ens föräldrar har men jag minns att jag blev rädd när mina föräldrar pratade om att vi kanske måste sälja huset, tror det var mitten av 90 -talet, det var väl då räntan låg på 13%... Jag tror stora skillnaden är att media numera hela tiden talar om för oss och lyfter fram allt vi ska vara rädda för och oroa oss för, mer än vad man gjorde då. Därför upplever vi mer problem nu än då. Mycket har ändå blivit bättre sen dess, tänker på det Hans Rosling (salig i åminnelse) brukade lyfta fram bla att fattigdomen i världen har halverats.
AllanKempe at 2023-07-08 23:34:00+00:00 ID:
jr7pk3tJa, men mig veterligen så bodde de flesta inte i den typen av områden.
Hände några år tidigare för oss så jag var nog för liten för att minnas de ekonomiska diskussionerna hos mina föräldrar, minns bara flytten till ett mycket mindre och skruttigare hus (och så inbillade jag mig att jag skulle få del av överskottet efter försäljningen).
cojamgeo at 2023-07-09 15:30:09+00:00 ID:
jrabiq170-talist som håller med. Hade en galet fri och underbart barndom och kunde känna mig trygg i min stad som tonårstjej (Helsingborg). Surfade runt på bidrag i tio år innan jag till slut utbildade mig. Först vid 30 kände jag att jag blev ”vuxen”.
Jag är medveten om mitt privilegium som barn och ung vuxen och hade önskat alla det. Kanske därför jag blev lärare och försöker höja självkänslan och ge lite trygghet hos alltmer stressade och pressade tonåringar.