IATA för att min svägerskas och hennes mans uppfostran gör mig heltokig? Min svägerska är förskollärare och tror helhjärtat på lågaffektivt bemötande, eller LAB. Ni har säkert hört om det i skolvärlden, man ska möta barn i hög affekt med låg affekt så att situationen lugnar sig.
Jag tror verkligen att LAB har sin plats och att man som förälder inte ska skrika på sina barn hela tiden. Att kommunicera och skapa förståelse mellan barn och förälder är bra och något jag kan skriva under på. Men ibland måste man ryta till mot barnen för att de ska fatta.
Ungen i fråga är en tjej på 4 år. Hon är kär och snäll men har en tendens till att inte lyssna och göra som hon bäst behagar och om hon inte får som hon vill blir det total härdsmälta. Så är ju typ alla barn, men det sker verkligen noll disciplin när saker går för lugnt. De vill aldrig höja rösten mot henne. Hon kan kommunicera och förstår rätt och fel och framför allt vad ordet nej betyder.
Precis suttit genom en lunch där flickan i fråga skrek genom hela för att ketchupen på hennes hamburgare inte låg rätt. Personligen tycker jag att man någonstans får ryta till mot ungen att om burgaren inte passar får hon vara tyst och låta bli att äta, men icke. Istället skulle de blidka henne hela vägen och göra om hamburgaren, men inget passade och hon fortsatte skrika.
Så här är det hela tiden. Är jag en opåläst stofil med föråldrad syn på uppfostran som stör mig på detta?
Det här inlägget arkiverades automatiskt av Leddit-botten. Vill du diskutera tråden? Joina vår Lemmy-gemenskap på feddit.nu!
The original was posted on /r/sweden by /u/qndry at 2023-07-07 11:21:41+00:00.
protozoan-human at 2023-07-08 07:28:44+00:00 ID:
jr4m0f7Som sagt, time-in. Ta bort barnet från situationen men följ med.
En fyraåring är en mycket liten människa, med väldigt liten möjlighet till att resonera och tänka logiskt men desto mer känslor. De har fortfarande svårt att förstå konsekvenser.
Ta med barnet ut från restaurangen, sitt ner, ha henne i famnen, låt henne prata om ketchupen om hon vill, men mest handlar det bara om att låta hen lugna ner sig och komma ur affekten.
Sen får man som vuxen fatta beslutet om det är möjligt för barnet att gå tillbaks in och kunna hantera ketchupen på ett bra sätt, eller om det är dags att åka hem istället.
Hade det handlat om en 14-åring hade det varit en helt annan sak, helt annan hjärnkapacitet.
kriegerflieger at 2023-07-08 07:30:20+00:00 ID:
jr4m4n5Aha, jag tänkte faktiskt att time-outmetoden också skulle inkludera mig själv, tänker inte lämna mitt barn. Jag är inte så väl insatt i termerna. Tack!
protozoan-human at 2023-07-08 07:32:55+00:00 ID:
jr4mbhmOj, ja kalla det inte time-out då 😅. Då är det time-in du kör. Jänkarna kör med time-out och annat otyg en hel del, jag tycker det faktiskt är gräns till psykologisk barnmisshandel när det handlar om små barn. Att bli utstött och övergiven av föräldrarna när man behöver dom som mest.
Vad bra att du inte vill sätta ditt barn ensam i skamvrån 💕.