IATA för att min svägerskas och hennes mans uppfostran gör mig heltokig? Min svägerska är förskollärare och tror helhjärtat på lågaffektivt bemötande, eller LAB. Ni har säkert hört om det i skolvärlden, man ska möta barn i hög affekt med låg affekt så att situationen lugnar sig.
Jag tror verkligen att LAB har sin plats och att man som förälder inte ska skrika på sina barn hela tiden. Att kommunicera och skapa förståelse mellan barn och förälder är bra och något jag kan skriva under på. Men ibland måste man ryta till mot barnen för att de ska fatta.
Ungen i fråga är en tjej på 4 år. Hon är kär och snäll men har en tendens till att inte lyssna och göra som hon bäst behagar och om hon inte får som hon vill blir det total härdsmälta. Så är ju typ alla barn, men det sker verkligen noll disciplin när saker går för lugnt. De vill aldrig höja rösten mot henne. Hon kan kommunicera och förstår rätt och fel och framför allt vad ordet nej betyder.
Precis suttit genom en lunch där flickan i fråga skrek genom hela för att ketchupen på hennes hamburgare inte låg rätt. Personligen tycker jag att man någonstans får ryta till mot ungen att om burgaren inte passar får hon vara tyst och låta bli att äta, men icke. Istället skulle de blidka henne hela vägen och göra om hamburgaren, men inget passade och hon fortsatte skrika.
Så här är det hela tiden. Är jag en opåläst stofil med föråldrad syn på uppfostran som stör mig på detta?
Det här inlägget arkiverades automatiskt av Leddit-botten. Vill du diskutera tråden? Joina vår Lemmy-gemenskap på feddit.nu!
The original was posted on /r/sweden by /u/qndry at 2023-07-07 11:21:41+00:00.
kombatminipig at 2023-07-07 18:36:33+00:00 ID:
jr221bdSmåbarnsföräldrar själv.
LAB är det inget fel på. Kan säga av erfarenhet att ryter man mot ett barn som håller på att kuka ur (vilket är typ konstant för fyraåringar) så förvärrar man bara situationen. De är redan uppe i varv och långt bortom sin egen kontroll, och man bidrar bara till det. Det går ju att skrämma dem till tystnad, men grattis till att inte känna dig som en jävla skit sen.
Men, det många tror är att man kan använda LAB för att undvika konflikter och låter därmed sina små monsterungar göra precis som de vill. Småbarn söker aktivt konflikt när de bearbetar saker, så att kuka ur över ketchupen tar de till i brist på annat. Det är egentligen något bråk på förskolan eller whatever som kommer fram. Man gör inte saken bättre genom att undvika konflikten för vare sig dem, en själv eller omgivningen.
Så vad gör man här? Tyvärr, men det är förmodligen bara att dra ut ungen från restaurangen och lösa konflikten utomhus. Barn kommer med begränsningar. Förmodligen så måste så behövde hon egentligen tröstas för att något annat hänt, men som hon saknade förmåga att uttrycka. Sen får man också prata om vad som är okej beteende eller inte, men det är en konversation man kommer få upprepa många gånger. Med tiden så lär sig barn att koppla sina känslor till vad som fått dem att må så.