/r/Sweden

Ravcharas at 2023-07-04 12:35:32+00:00 ID: jqmtisw

Hjärnan organiserar information i stereotypa kategorier som ärver egenskaper nerströms. DJUR -> FÅGLAR -> SKATOR. Alla djur är inte fåglar, men alla fåglar är djur. Alla djur är levande varelser, alltså är fåglar levande varelser. Fåglar lägger ägg, alltså lägger skator ägg. Fåglar flyger, men inte alla djur flyger.

Det finns ju undantag, i exemplet ovan så flyger alla fåglar, men det vet vi ju inte är sant. Några fåglar flyger inte. Pingviner är fortfarande fåglar. Men poängen är att det är lättare att komma ihåg och hantera ett fåtal undantag från generella regler än att ha unika regler för alla femtioelva tusen fågelarter när de för grottmänniskohjärnans syften är mycket lika varandra.

Våra hjärnor "förväntar sig" att hantera ett liv på savannen, mestadels tillsammans med människor som vi i varierande grad är släkt med och känner mycket väl. Främlingar kan vara kolossalt farliga i en sån kontext. De kan bära på främmande sjukdomar som du saknar immunförsvar mot, de kan vara våldsamma, de kan vara ute efter att stjäla dina verktyg eller din bästa fiskeplats. De kan vara inget av ovanstående också såklart, bara helt hyggliga människor som kan bidra till din egen överlevnadmed råd och dåd. Men den potentiella kostnaden för att göra en felbedömning kan bli ödesdiger. Så åtminstone bör du vara försiktig och på din vakt. Och det återspeglas också i den mänskliga psykologin. Vi är känsligare för negativa upplevelser än positiva. Vi är risk-averta. Vi skapar lättare negativa stereotyper om människor än positiva. Om vi redan har negativa stereotyper om någon eller några så är det långt lättare att förstärka den än att bryta den. Allt för godtrogna människor sorterades ut och bort av psykopater och våldsverkare. Livet för jägar-samlare var och är enastående brutalt.

Det är inget man med lätthet kan ändra på genom att läsa bamse eller gå på inkluderingsseminarium eller tillsammans i den här salen sjunga we shall overcome. Det betyder inte att sådana övningar är meningslösa, eller att fördomar och rasism är oundvikliga. Men man måste ha klart för sig att det man ger sig på är inte bara språket eller kulturen eller historiens arv, det är djupt rotade neurologiska realiteter.

Det anmärkningsvärda är nog inte att vi ibland ger uttryck för fördomar, utan hur väl vi ändå fungerar i en värld som är så radikalt annorlunda från de förutsättningar som vår hjärna utvecklats för att hantera.