Hej sweddit, en filosofisk (?) rundgång som jag behöver få hjälp att reda ut.
Hur vet jag om jag är fördomsfull eller erfaren?
Om jag har erfarit liknande händelser vid upprepade med samma kategori av mänska, är det då en fördom eller min erfarenhet som jag äger?
Eller är det mina fördomar som gör att jag kategoriserar personer och skapar mina erfarenheter utifrån det?
Den som vill hjälpa mig nedmontera mina resonemang är hjärtligt välkommen. Jag är inte hög förresten.
Det här inlägget arkiverades automatiskt av Leddit-botten. Vill du diskutera tråden? Joina vår Lemmy-gemenskap på feddit.nu!
The original was posted on /r/sweden by /u/Mistress_of_styx at 2023-07-04 07:57:35+00:00.
izzeww at 2023-07-04 10:40:26+00:00 ID:
jqm99jhDet här är en relativt komplicerad fråga. Först måste man förstå vart fördomar kommer ifrån. Fördomar är, anser jag, något evolutionärt & instinktivt i de flesta fall. Detta innebär att de som inte varit särskilt fördomsfulla historiskt har dött, medans de som varit fördomsfulla har levt och fört sina gener vidare (varför vi är fördomsfulla idag). Länge har man i socialpsykologin utgått från att fördomar är felaktiga och därmed dåliga/negativa. Varför man har gjort detta är lite komplicerat, men det har att göra med vänster/marxist influenser under lång tid som utgår från att alla personer & grupper är lika & kan bli vad som helst (blank slate ideologi, ett komplicerat koncept men som omedvetet haft inflytande på samhället generellt). Men det spelar inte så stor roll. I alla fall, nu på senare tid har man märkt empiriskt att de flesta stereotyper är sanna (stereotype accuracy) och detta har blivit en av de mest stabila/replikerbara upptäckterna inom socialpsykologin, men också en av dess mest hatade p.g.a. den politiska inkompatibilitet upptäckten har med vänsterideologi. Om man tänker lite vidare på det så förstår man att det här är logiskt; varför skulle vi fått med oss stereotyper evolutionärt om de inte vara sanna & faktiskt hjälpte folk att överleva?
Nu till den etiska frågan. Är det etisk att ändra sitt agerande kring folk efter deras gruppattribut? I vissa fall tycker jag svaret är självklart ja. “You don’t ask a toddler for directions, you don’t ask a very old person to help you move a sofa, and that’s because you stereotype.” - Yale psychologist Paul Bloom. I andra fall är det mer tveksamt eller kontroversiellt. Om man t.ex. ser att det står ett gäng unga manliga invandrare vid ett gatuhörn, bör man gå en annan väg förbi dom eller ej, och är det etiskt att göra det? Jag vet inte, folk tycker olika där men jag tror att även de som säger att det etiskt inte är okej agerar på sina fördomar. Personligen är jag av åsikten att fördomar oftast stämmer & att de är hjälpsamma. Detta innebär såklart inte att man ska utgå från att t.ex. alla män är våldstäktmän men att det är okej att vi har omklädningsrum som är separerade efter kön & att vi förstår att kvinnor kan vara rädda för män som följer efter dom på kvällen. Så jag kommer att fortsätta att använda & applicera fördomar på rimliga vis, samtidigt som jag inte kommer att anta att alla matchar fördomen eller liknande.
Mistress_of_styx (OP) at 2023-07-04 12:35:41+00:00 ID:
jqmjc1aTack för din akademiskt färgade analys. Jag tänker att det blir extremt kontextbundet också. Jag bor i ett område där unga män med invandrarbakgrund som samlas i grupp snarare är en del av gatubilden än en avvikelse som skulle kunna tolkas som ett hot. När det däremot dyker upp ett gäng unga killar med etnisk svensk bakgrund är min omedelbara fördom: dom är här för att köpa droger. Avvikelsen kräver någon slags förklaring och droghypotesen är den som enligt min erfarenhet ligger närmast till hands. Denna fördom kommer ju inte att gynna min bild av besökande inga svenska män på något positivt sätt utan bara bidra till polariseringen mellan olika sociala grupper. Bor i en stad som är extremt segregerad för övrigt.
hullabaloo87 at 2023-07-05 03:59:47+00:00 ID:
jqptok2Kan inte världen bara vara som världen är utan att vi ska försöka låtsas som att den är annorlunda och går man inte med på den fantasin så är man en dålig människa?
Som posten innnan sa, fördommar och stereotyper bygger på något. Slutar de inträffa och folk med tiden bevisas motsatsen så blir de historiska fördomar. En fördom kommer urholkas ifall alla negativa stereo typer eller livserfarenheter utav andra människors beteende klassificerat i nån form av grupp alltid ska anses vara en fördom. För fördom betyder att det oftast är negativt och inte sant i den meningen att det inte är statistiskt sannolikt.
Men t.ex. min fördom om unga invandrarmän på våran innergård är att de skräpar ner. För att jag kan se dem skräpa ner hela tiden. Allt från fimpar till pizzakartonger med mat i och fiskmåsar överallt. Detta är ingen fördom. Det är högre sannolikhet att det är sant än falskt om jag säger detta innan de satt sig ner. En fördom måste vara något statistiskt osannolikt som drabbar alla. Detta drabbar bara de som beteer sig på ett visst sätt och som postaren innan sa så är våra hjärnor riktigt bra på sånt här. De kan detektera saker efter miljoner års evolution som vi inte kan förstå men vi vet det när vi ser det. Fara är prakt exemplet, de som inte litar på när fara detekteras fastän vi inte ser det i en jungel har större grad av att ätas upp än de som gör det. Samtidigt om man springer för ofts så kanske man inte hittar tillräckligt med föda, vågar inte dricka för krokodiler då dör dem och sprider inte sina gener vidare.