Det ska bli enklare att kameraövervaka. För kommuner, regioner och myndigheter ska det inte behövas tillstånd alls, föreslår utredaren.
I dag krävs tillstånd för att sätta upp kameror på allmän plats enligt kamerabevakningslagen. För ett drygt år sedan tillsatte regeringen en utredning för att luckra upp regelverket. Den presenterar nu sina förslag.
– Regeringen ser att det finns en väldigt stark efterfrågan från kommuner att använda kameraövervakning, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff och fortsätter:
– Och det med mindre byråkrati än det finns i dag.
Kravet slopas
Från den 1 juli 2025 föreslås tillståndskravet slopas helt för alla som i dag omfattas av det, däribland kommuner, regioner och myndigheter.
Utredningen föreslår heller ingen anmälningsplikt för den som vill kameraövervaka. I stället ska det ske dokumentation som, mot begäran, ska lämnas över till Integritetsskyddsmyndigheten.
Utredningen vill även göra det lättare för polisen att ta till kameraövervakning, under flera omständigheter. Bland annat behöver polisen inte längre informera innan de tar till drönarövervakning.
Infekterad fråga
– Vi välkomnar förslagen, både riktningen och konkretionen i olika delar, säger Strömmer och lägger till att regeringen nu "skyndsamt" ska omvandla det hela till lagförslag.
Kameraövervakning är en infekterad fråga som förespråkare menar har en brottsförebyggande effekt. Kritiker pekar inte sällan på integritetsintrång och att det är uppklarande av brott som påverkas av kameraövervakning, inte förebyggandet.
En undersökning från tidigt 2023 visade att 71 procent av svenskarna stödde kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats.