Politik

Sverige kan gå miste om EU-miljarder på grund av bantade klimatsatsningar. Det uppger Veerle Neuyts, talesperson för EU-kommissionen, för SVT Nyheter.

I EU:s så kallade återhämtningsfond, som tillkom efter pandemin, finns motsvarande över 8 000 miljarder kronor. För Sveriges del är 38 miljarder öronmärkta för klimatarbetet – dubbelt så mycket som den svenska klimatbudgeten.

Stödet är dock villkorat och prestationsbaserat, understryker Neuyts.

– De betalas bara ut när medlemsländer uppnått det man lovat och åtagit sig i sin återhämtningsplan.

Planen tecknades mellan EU och den förra regeringen, men Tidöregeringens bantningar av klimatpolitiken – såsom minskade satsningar på järnväg och värdefull natur, samt sänkningen av reduktionsplikten – kan leda till att Sverige går miste om mångmiljardbelopp.

I ett nytt ställningstagande klargör regeringen att de ställer sig bakom förslaget om massövervakning av kommunikationstjänster.

Sedan i våras har det stormat kring EU-förslaget Chat Control 2.0. Förslaget, som syftar till att stoppa sexuellt utnyttjande av barn och unga på internet, går ut på att införa obligatorisk övervakning av kommunikationstjänster – inklusive totalsträckskrypterad information (eng. end-to-end).

I slutet av maj meddelade justitieministern Gunnar Strömmer (M) att regeringen inte stod bakom förslaget, även om de står bakom initiativet bakom. Nu vänder regeringen åter i frågan och i ett nytt ställningstagande framgår att de åter stöttar förslaget.

Samtidigt bör flera rättssäkerhets- och integritetsaspekter få ökat genomslag för att nå rätt balans i förslaget. Regeringen kommer att verka för sådana förändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten och minskar intrånget i den personliga integriteten. Detta utan att den brottsbekämpande effekten i förslaget äventyras.

I regeringens ställningstagande framgår att de anser att rättssäkerhets- och integritetsaspekter är nödvändiga och att de ska verka för sådana förändringar. Samtidigt framgår att en så kallad spårningsorder måste kunna verkställas oavsett om en tjänst är krypterad eller inte.

Som lösning föreslår regeringen "maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas", en metod som också kallas klientsidescanning. Det innebär i praktiken att applikationer med totalsträckskrypterade meddelanden måste implementera en bakdörr som skannar efter innehåll på användares enheter, innan eller efter de krypteras.

Det är en av de delar i förslaget som väckt störst kritik från flera olika håll. Utöver oro för massövervakning menar kritiker att det öppnar för allvarliga dataläckor och riskerar den personliga integriteten. Lokalt i Sverige inkluderar det kritik från Integritetsskyddsmyndigheten, samt branschorganisationer och fackförbund likt Internetstiftelsen, Journalistförbundet och Advokatsamfundet. På global skala avråder bland annat FN:s människorättskommissionär från att genomföra förslaget, tillsammans med otaliga IT-säkerhetsexperter och forskare.

Utöver regeringen har även Socialdemokraterna uttryckt stöd för förslaget, medan Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna sagt nej. Förslaget har även fått nej av Moderaterna i EU, som under våren gick emot partilinjen i Sverige. Frågan väntas tas upp i EU-nämnden fredagen den 22 september.

Läs mer om Chat Control 2.0:

• Regeringen backar – tar inte ställning till "Chat Control 2.0"
• Moderaterna i EU säger nej till "Chat Control 2.0"
• Spanien vill förbjuda end-to-end-kryptering inom EU

Nu lägger regeringen fram en rad förslag på klimatområdet. Bland annat en skrotningspremie för gamla bilar.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vill dock inte svara på hur mycket utsläppen väntas minska av förslagen eller hur de ska finansieras.

Regeringen vill införa en tillfällig premie för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och i stället leasar eller köper en elbil.

Förslaget väntas kosta 250 miljoner kronor per år de kommande två åren.

– Vi tror att det här är ett bättre sätt att få till ett incitament för privatpersoner att byta till elbil. Detaljerna kommer vi att återkomma till, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Mer till våtmarker

Det är en av flera klimatsatsningar ur kommande budget som nu presenteras.

Utöver skrotningsbonusen presenterar regeringen också satsningar på tunga elfordon på 1,44 miljarder kronor. Anslaget för att återställa våtmarker höjs med 155 miljoner kronor.

Klimatklivet, som är ett investeringsstöd för företag och organisationer som vill ställa om, får ytterligare 800 miljoner kronor.

– Klimatklivet är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläppen, det är också ett av de viktigaste stöden för att bygga ut laddinfrastrukturen, säger Romina Pourmokhtari.

Enligt regeringen är den totala satsningen i förslagen på 4 miljarder kronor. Av den summan går dock 1,3 miljarder till den skrotade klimatbonusen för personbilar.

Den tog regeringen bort förra året, men bonusen kostar fortfarande pengar eftersom många bilköpare har fått vänta på leverans.

Romina Porumokhtari vill inte svara på TT:s fråga om utsläppsminskningarna i förslagen väger upp för de utsläppsökningar som de sänkta kraven på reduktionsplikten medför. Eller hur utsläppen för budgeten som helhet kommer att se ut.

– När hela budgeten presenteras kommer det också att finnas en kalkyl på hur den påverkar utsläppen. Det är viktigt att ta fasta på att en regering måste ta hänsyn till hela samhället, och en viktig fråga för många är de höga bränslepriserna. Många har svårt att få ihop hushållsekonomin, säger hon.

Kritik för miljöpolitiken

Hur finansieras de här förslagen, kommer vissa andra områden att få nedskärningar?

– Det är klart att alla budgetar är prioriteringar. Det blir plus på vissa områden och minus på andra. Det kommer man få klarhet i när man ser budgeten på totalen, säger Romina Pourmokhtari.

Förra året kritiserades regeringen från flera håll för att de skar ned på miljö- och klimatsatsningarna i budgeten.

Nu menar Romina Pourmokhtari att kommande budget är ambitiös.

– Den här budgeten kommer tveklöst att visa på regeringens ambitioner på klimatområdet, säger hon.

Centerpartiet vill införa en ny klimatbonus för bilar. Förslaget är en bonus på 50 000 kronor för nya eller begagnade elbilar, elhybrider eller gasbilar.

Förslaget är en del av Centerns nya klimatpolitik som ska beslutas på partiets stämma senare i höst.

– Fler måste få chansen att byta bil eller tanka grönare. Fler måste ha råd att producera sin egna gröna energi, kunna lagra, spara och effektivisera sitt elanvändande, säger C-ledaren Muharrem Demirok.

Enligt C:s förslag ska bonusen gälla för 100 000 bilar och alltså kosta 5 miljarder kronor. Förslaget gäller för bilar som kostar upp till 400 000 konor.

Svenskt i tanken

Utöver det föreslår Centern även en satsning på svenskt biobränsle. Ett förslag är att staten ska upphandla stora volymer biobränsle gjord på inhemska råvaror som sedan kan säljas billigt, för under 15 kronor litern, enligt förslaget.

Det kan ses som C:s svar på att regeringen vid årsskiftet sänker reduktionsplikten, vilket innebär att inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel kommer att minska kraftigt – vilket i sin tur innebär att utsläppen av koldioxid ökar kraftigt.

Med Centerns nya modell skulle användningen av biodrivmedel kunna fortsätta att vara hög, samtidigt som bränslet skulle komma från inhemska råvaror, främst skogsråvara. I dag är större delen av biobränslet importerat.

– Det är ett sätt att göra det bästa av en riktigt dålig situation, nämligen att man vill skrota reduktionsplikten, säger C:s ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl.

Alla ska med

Andra förslag är att bygga ut laddinfrastrukturen kraftigt och att öka möjligheten att få ersättning för de som bor nära vindkraftsparker, för att öka acceptansen.

Muharrem Demirok säger att Centern vill se en "folkrörelse för klimatet".

– Vi behöver en klimatpolitik som förstår att hela Sverige måste vara med och känna sig sedda och lyssnade på om vi ska nå framgång. Alla ska kunna sig delaktiga och bidra utifrån sina villkor, säger han.

På en pressträff i början av augusti presenterade klimat- och miljöministern regeringens planer för satsningar på ny kärnkraft. Den stora nyheten blev att regeringen ser att ny kärnkraft motsvarande minst tio konventionella reaktorer behöver tas i drift under 2030- och 40-talen.

Det är en förutsättning för att klara Sveriges förväntade, fördubblade elbehov, uppgav ministern.

Ett pressmeddelande skickades ut, men det har nu tagits bort och ersatts av ett nytt där målet om tio reaktorer inte finns med.

– Analysen som hon gjorde vilar inte på något, säger en källa på regeringskansliet till Aftonbladet.

I en skriftlig kommentar uppger dock Daniel Westlén, statssekreterare hos Romina Pourmokhtari, att uttalandet om tio reaktorer är "förankrad regeringspolitik sedan länge".

Tidöavtalet anger att Sverige kommer att behöva minst 300 TWh år 2045.

"Hälften av detta kommer att behöva vara planerbar elproduktion. Det är ren matematik att det innebär ökad elproduktion motsvarande tio konventionella kärnkraftsreaktorer", säger han.

Varför pressmeddelandet byttes ut kommenteras inte.

Just nu pågår arbetet med regeringens energiproposition. Bland annat kommer det då att klargöras vad som gäller för energiproduktionen, med olika energislag. Arbetet med propositionen leds av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

cross-posted from: https://lemmy.helvetet.eu/post/163374

– Om attackerna på våra helgedomar fortsätter – då beklagar vi, säger Erdogan enligt statliga nyhetsbyrån Anatolia.

Han säger också att han ”inte vet hur lång tid den här frågan kommer att diskuteras i parlamentet” och att hur fort Turkiet kan godkänna Sveriges Natoansökan beror på hur väl Sverige lever upp till sina löften.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) och den turkiske presidenten skakade hand under Natos toppmöte i Vilnius i juli. Då sa Kristersson att Turkiet skulle ratificera den svenska ansökan ”så snart som möjligt”.

”Ett handslag är ett handslag”

Den svenska regeringen är övertygad om att både Turkiet och Ungern kommer att ratificera Sveriges ansökan efter att Turkiets parlament öppnar i oktober.

– Vi förhåller oss till detta och ett handslag är ett handslag, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Ekot.

Även Ulf Kristersson har uttryckt säkerhet kring att Turkiet håller vad de lovat.

– Jag är övertygad om att vårt handslag från Vilniusmötet gäller och det är också våra vänner i USA och i Nato, sa Kristersson i SVT:s Agenda i söndags.

Turkietkännaren: Utspelet borde oroa regeringen

Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, tror att den svenska regeringen har anledning att känna oro och att handslaget i Vilnius inte var vad Jens Stoltenberg eller svenska regeringen hade hoppats på.

– Överenskommelsen man trodde att man slöt i Vilnius inte egentligen betyder så mycket utan att det nu är väldigt osäkert när, och kanske till och med om det turkiska parlamentet kommer att godkänna ratificeringen, säger han till TT.

Levin menar att Erdogans kommentar borde bekymra Kristersson.

– Erdogan säger med det här att han inte kan påverka sina allianspartner och andra individer i parlamentet.

Irans utrikesministerium har kallat Sveriges och Danmarks högsta diplomater till ett möte om koranbränningarna.

Anledningen till mötet är de koranbränningar som ägt rum i respektive land.

Det uppger nyheterbyrån Reuters, som hänvisar till den iranska nyhetsbyrån IRNA.

”Iran lägger det fulla ansvaret för vanhelgandet av den heliga koranen och dess allvarliga återverkningar på den svenska och danska regeringen”, uppger det iranska utrikesministeriet till Reuters.

Sveriges ambassadör i Teheran är Mathias Otterstedt, som tillträdde sin post i augusti.

Den senaste koranbränningen i Sverige utfördes i fredags i närheten av Irans ambassad på Lidingö.

Oppositionspartierna S, C, V och MP kommer att kräva en omröstning om Richard Jomshofs (SD) ordförandeskap i justitieutskottet vid dess nästa sammanträde, uppger partierna vid en pressträff.

Enligt partierna har hans uttalanden i samband med sommarens koranbränningar skadat Sverige samtidigt som regeringen inte agerat tillräckligt kraftfullt.

– Hans agerande äventyrar Sveriges säkerhet. Det är en hatisk retorik med syftet att splittra och skada Sverige, säger Ardalan Shekarabi (S).

Gudrun Nordborg (V) instämmer.

– Eftersom Ulf Kristersson inte hanterar situationen kommer vi i V, S, C och MP att agera. På nästa sammanträde med justitieutskottet den 31 augusti kommer vi kräva en omröstning om Jomshofs ställning som ordförande, säger hon.

– Vi hoppas att det finns ledamöter från regeringspartierna som också ser att det är en ohållbar situation.

Jomshof: Söker splittring för egen vinning

Richard Jomshof (SD) själv är kritisk till draget.

– I ett läge där Sverige behöver enighet och stabilitet söker oppositionen konflikt och splittring för egen vinnings skull. Vi ska dock komma ihåg att det säkerhetspolitiska läget är resultatet av den politik oppositionen har fört under sina år vid makten, säger han till SVT och fortsätter:

– I stället för att ifrågasätta den som försvarar demokratin och yttrandefriheten mot de islamistiska krafterna, kanske det är dags för S, MP, C och V att sluta springa deras ärenden och ta ansvar för den situation man själv har skapat.

Twittrade om islam

Bakgrunden till oppositionens kritik ligger bland annat i en tweet som Jomshof skrev i samband med att muslimska företrädare yrkat på en bredare dialog i efterspelet av koranbränningarna.

”Jag håller med om att vi behöver en 'bredare dialog', en dialog om hur vi demokratiserar den muslimska världen. Eller varför inte en dialog om islam, denna antidemokratiska, våldsförespråkande och kvinnofientliga religion/ideologi, grundad av krigsherren, massmördaren, slavhandlaren och rövaren Muhammed”, skrev Jomshof då.

Statsminister Ulf Kristersson (M) bemötte på en pressträff den 1 augusti.

– Jag tycker att alla, inklusive Richard Jomshof, ska tänka sig för innan man uttrycker sig, sa Kristersson då.

Vad tycker ni om Piratpartiet?

Regeringen överväger ändringar i ordningslagen efter sommarens koranbränningar – vilket möts av starkt motstånd bland sverigedemokrater. Riksdagsledamöter uppger till SVT Nyheter att de inte kommer att släppa igenom ett sådant förslag.

– Jag kommer att försvara den lagstiftning vi har i dag, säger riksdagsledamoten Rashid Farivar (SD).

Koranbränningarna har lett till en ökad hotbild mot Sverige och en diplomatisk kris för regeringen. För att motverka nya aktioner ska regeringen se över möjligheten att ändra ordningslagen så att manifestationer som riskerar att störa rikets säkerhet ska kunna stoppas.

Ett besked som både Jimmie Åkesson och den övriga sverigedemokratiska partiledningen har varit tysta om. Men inom partiet finns ett starkt motstånd, enligt en rad SD-ledamöter som SVT Nyheter varit i kontakt med.

– Det finns ett parti som inte kommer backa i den här frågan, och det är vi, säger Rashid Farivar (SD).

Han säger att han kommer att rösta nej till en ändring av ordningslagen om den riskerar att begränsa rätten att bränna religiösa skrifter.

– Jag kommer försvara svensk yttrandefrihet till mitt sista andetag. Det är inte rätt att vi backar inför diktaturers och islamisters krav, för vad blir nästa krav? säger Rashid Farivar.

”Stå upp för vår demokrati”

En av flera sverigedemokratiska riksdagsledamöter som uttryckt oro inför att yttrandefriheten skulle vara hotad är Nima Gholam Ali Pour (SD).

– Vi måste stå upp för vår demokrati och yttrandefrihet, jag förstår inte varför politiker inte gör det, säger han på sin Youtubekanal.

Enligt uppgift till SVT Nyheter har interna önskemål lyfts om att partiledningen i närtid ska kommunicera partiets officiella hållning i frågan.

Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen, Linda Lindberg, säger att partiet kommer att återkomma när de har ett besked att ge.

– Vi kommer att kommunicera det.

Fortsätter Sveriges politiker på det digitala spåret i frågan om betalmedel blir vi en isolerad och ogästvänlig ö inom EU. Det kommer att uppfattas som mycket märkligt, skriver Björn Eriksson.

I slutet på juni presenterade EU-kommissionen ett förslag för att säkra kontanterna som betalmedel. Enligt den föreslagna förordningen ska handeln vara skyldig att ta emot kontanter inom eurozonen. En sådan reglering har flera syften, bland annat att alla invånare ska ha tillgång till betalmedel och att ingen ska exkluderas.

I Sverige är utvecklingen för kontanterna ytterst bekymmersam. Under det senaste decenniet har kontantmängden sjunkit dramatiskt och allt fler butiker och serviceställen tar inte emot kontanter. När kontanterna blir mindre användbara som betalmedel väljer färre att använda dem och när förre använder dem blir det mindre intressant för handeln att ta emot dem – det blir en nedåtgående spiral.

Detta drabbar människor som av olika skäl lever i digitalt utanförskap och som behöver använda kontanter för att sköta sina vardagliga betalningar. Det handlar om olika grupper: en stor andel äldre, personer med funktionshinder, socialt eller ekonomiskt utsatta, hotade eller förföljda personer, ofta kvinnor, samt de som är i Sverige under begränsad tid. Totalt rör det sig om uppemot en miljon människor. Eftersom de generellt är ekonomiskt svaga och dessutom har svårt att göra sin röst hörd, blir de tyvärr mindre intressanta för såväl handeln som våra beslutsfattare. En aktuell forskningsstudie vid Lunds universitet visar tydligt vilka effekter det kontantlösa samhället får för dessa grupper.

Den utredning som Anna Kinberg Batra presenterade i våras och som gav förslag till reglering av kontanterna åtgärdar inte detta. Perspektivet i utredningen är hur människor ska anpassa sig till de digitala systemen, i stället för hur systemen ska anpassas till människors behov. Det enda konkreta som föreslås är en reglering av rätten att betala med kontanter för receptbelagd medicin. En självklarhet kan tyckas och det fungerar så redan idag. Sammantaget är det en mycket omfångsrik utredning som får noll effekt.

Misstanken är nära till hands att det är bankerna som har motsatt sig en tydlig reglering kring kontanterna. Det kontantlösa samhället ligger nämligen i deras intresse.

Utan kontanter är det bankerna som kontrollerar alla våra pengar. Förutom att de då kan öka sina vinster ytterligare får de möjlighet att genom avgifter och ”kostnader” styra över både individers och företags ekonomi. Utan något alternativt betalmedel blir vi alla helt beroende av bankerna.

I EU har de insett denna problematik. I vissa länder, som Tyskland, är kontanter ohotade som betalmedel, medan det på andra håll syns en liknande utveckling som hos oss. Danmark, Spanien och Norge är alla länder där politikerna som svar har lagstiftat om att kontanter ska tas emot i handeln.

Finansministern i Holland uttalade sig nyligen i samband med att hon presenterade sin regerings förslag för att säkra kontanterna som betalmedel. Hon motiverar det bland annat med att kontanterna är pålitliga och det enda betalmedel som staten ansvarar för.

När EU nu reglerar kontanterna som betalmedel blir det oerhört märkligt om Sverige går i motsatt riktning. De förslag som Anna Kinberg Batras utredning lämnat innebär att det inte blir någon reglering, inte ens för det som kallas livsnödvändiga varor, vilket Sveriges Konsumenter föreslår i ett mycket välformulerat särskilt yttrande till utredningen. Tidigare har även Riksbanken ställt sig bakom en lagreglering med den inriktningen.

Fortsätter Sveriges politiker på det digitala spåret i frågan om betalmedel blir vi en isolerad och ogästvänlig ö inom EU. Det kommer att uppfattas som mycket märkligt, inte bara av besökare därifrån, utan även av beslutsfattare och ekonomer.

I en tid av ökad ekonomisk oro och när vår svenska krona tappat i värde är det minst sagt oklokt att ytterligare riskera vår finansiella stabilitet. Ska Sverige som ensamt EU-land avveckla det enda betalmedel som staten faktiskt kan kontrollera?

Med utredningen som grund finns möjlighet att skapa en ansvarsfull reglering kring kontanterna i Sverige. Det skulle visa på en förståelse att kontanterna behöver finnas parallellt med de digitala betalsystemen. En uttalad ambition att, liksom EU, reglera detta skulle dessutom skicka signalen till handeln att den gör klokt i att behålla infrastrukturen kring kontanterna i form av kassaapparater och säkra pengaflöden.

Kontanter är samhällsviktiga av många olika skäl. Våra politiker måste vakna ur sin Törnrosasömn och inse att de digitala betalsystemen inte räcker till, även om de är effektiva. Staten har ett ansvar för att det finns en fysisk infrastruktur som alla kan använda. Löser vi inte detta nu kommer vi att få ställa oss i EU:s skamvrå.

x-post

Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet, retweetade under söndagen ett inlägg där statsminister Ulf Kristersson (M) och utrikesminister Tobias Billström (M) kallas för ”pseudointellektuella ynkryggar”. Inlägget visar en video där en koran strimlas utanför Irans ambassad i Danmark.

Ulf Kristersson (M) har tidigare kritiserat uttalanden som Jomshof gjort om koranbränningarna och manat till eftertänksamhet.

– Jag tycker alla i Sverige inklusive Richard Jomshof ska tänka sig för innan man uttrycker sig, sade han då.

På samma presskonferens beskrev statsministern Jomshofs uttalanden som ”lawful but awful” – på svenska ungefär ”lagligt men fruktansvärt”.

”Pseudointellektuella ynkryggar”

Det uttalandet tar nu SD-politikern Adrian Jalali, ersättare i Göteborgs kommunfullmäktige, fasta på och hånar både statsministern och utrikesministern i ett inlägg på X:

“Nu vill jag se Billström, Kristersson, Bildt och alla andra pseudointellektuella ynkryggar fördöma henne”.

I inlägget har han delat en film på när en dansk-iransk konstnär strimlade koranen på ett rivjärn utanför Irans ambassad i Danmark i lördags.

Richard Jomshof (SD) delar vidare inlägget och tilllägger:

”En ”islamofobisk” handling eller ett fullt legitimt uttryckssätt? Jag vet i varje fall var jag står i frågan.”

S krävt Jomshofs avgång

Socialdemokraterna har tidigare krävt Richard Jomshofs avgång som ordförande för justitieutskottet. Kravet kom efter en tweet där Jomshof kallade profeten Muhammed för massmördare.

– Ingen regering berättar för riksdagen vad den ska göra. Allra minst en statsminster. Jag lägger mig inte i vilka utskottsordföranden som riksdagen har, sade Ulf Kristersson då.

Strimling av koranen en performance

Det pågår intensiv kontakt mellan Sverige och Danmark då båda länderna kritserats av länder med muslimsk befolkning för att man tillåter koranbränningar utanför ambassader.

Strimlingen av koranen utanför Irans ambassad i Köpenhamn beskrivs av konstnären Firoozeh Bazrafkan som en performance. Hon beskriver det själv som en kommentar på Irans krav på respekt för koranen.

Både Richard Jomshof och Ulf Kristersson avböjer att kommentera.

15 representanter från näringslivet och akademin ska vägleda regeringen i forskningsfrågor. ”Vi måste lyssna på experterna för att få fram rätt politik”, säger utbildningsminister Mats Persson (L).

Regeringen utsåg på torsdagen 15 ledamöter som ska ingå i den nya forskningsberedning som ska fungera som ett rådgivande organ till regeringen i forskningsfrågor.

Beredningens arbete ska ledas av utbildningsminister Mats Persson (L).

– Regeringen vill att Sverige ska vara ledande forskningsnation där vi som land utvecklar den modernaste tekniken som skapar fler jobb i Sverige. Då måste vi lyssna på experterna för att få fram rätt politik, säger han.

Ledamöterna består av representanter från näringslivet och akademin.

– Vi vet att det är tillsammans med industrin och näringslivet som staten kan göra stor nytta. Därför finns många företrädare för stora och små företag i beredningen, säger Mats Persson.

Ai, grön omställning och life science viktiga områden

Bland ledamöterna finns en mängd olika expertområden, men Mats Persson pekar ut tre områden som särskilt viktiga i dag.

FAKTA

Här är alla ledamöterna

Ledamöter i den nya forskningsberedningen:

Per Alfredsson, VD, AstraZeneca AB

Bertil Andersson, professor i biokemi

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor, Luleå tekniska universitet

Linnéa Carlsson, ordförande doktorandkommittén, Sveriges förenade studentkårer

Christofer Edling, professor i sociologi, Lunds universitet

Robert Egnell, rektor, Försvarshögskolan

Magnus Eriksson, enhetschef, RISE

Claes Erixon, global utvecklingschef, Scania CV

Ann Fust, f.d. rådsdirektör

Anders Hagfeldt, rektor, Uppsala universitet

Sofia Lodén, docent i franska, Stockholms universitet

Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet

Sara Mazur, verkställande ledamot, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Anna Wedell, överläkare vid Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset och professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet

Linus Wiebe, fondförvaltare, Fåhraeus Startup and Growth Fund

– Den tekniska omställningen med AI, den gröna omställningen och life science. Det är klart att det är tre områden som står högt upp på regeringens agenda, säger han.

Beredningen ska bland annat bistå regeringen i arbetet med att utarbeta den forsknings- och innovationspolitiska proposition som ska lämnas över till riksdagen i slutet av 2024.

– I dag är det särskilt viktigt att regeringens politik bygger på fakta och kunskap, betonar Mats Persson.

– Vi lever i en tid med faktaresistens och med människor som förnekar vetenskapen. Därför vill vi signalera att vi lyssnar på experter och vill bedriva en politik som bygger på fakta och kunskap.

Ledamöternas förordnanden gäller i ett år, med start i september.

Tidigare ambassadören: Sverige "lite inne att ge sig på"

Sveriges tidigare ambassadör i Turkiet, Michael Sahlin säger att det spelar stor roll hur den inrikespolitiska situationen ser ut i de OIC:s 57 medlemsländerna för hur de kan komma att agera mot Sverige.

Antingen väljer man att agera som stat med sanktioner eller att med ord piska upp stämningen som kan stimulera folkmassor och grupper i landet som till exempel sågs vid stormningen av Sveriges ambassad i Bagdad.

– En del säger om Sverige numera att vi uppfattas som västlägrets svagaste länk som det är lite inne att ge sig på, vilket för oss såklart är en oacceptabel situation om det vore så, säger Michael Sahlin.

Jag gillar inte att rasister, nazister och totalitära fjantar oavsett smak skall grupprunka fram sätt att urholka legitimiteten av yttrandefriheten. Det är klassisk playbook för onanizterna att förvända rätten att uttrycka sig fritt med deras rätt att bete sig som praktarslen på alla andras bekostnad och att utnyttja demokratin med långsiktig agenda att avsätta nämnda.

Likväl är det viktigt för mig att Sverige är ett sekulärt land med sekulära värden och att ingen religion är helig här. Det är vad som inte går fram ute i vida världen.

Så, här är mitt förslag.

Ordna ett redigt bokbrännarkalas där alla är välkomna att slänga i vad som helst, oavsett det misshagar dem eller inte, men egentligen någonting som är dem nära hjärtat om man skall vara riktigt saklig.

Heliga böcker av alla slag - religiösa, politiska, ideologiska, akademiska, juridiska och kulturella. Lagböcker och kurslitteratur, Mein Kampf, Das Kapital och The S.C.U.M. Manifest. Hela litteraturlistor och kulturella kanon, källkoden till linuxkärnan, you name it. Protokoll från Timbros årsstämma med LOs stadgar. Flaggor, vimplar, halsdukar och supportertröjor. Svenska flaggor på rulle, alla ska få en att kasta i brasan! Landskapsflaggor, Finska flaggan, Åländska, EU-flaggan, Ryssland, Iran och Nordkorea. Stjärnbaneret och sydstatsflaggan med för all del. Nazistflaggor, AFA-flaggor, regnbågsflaggor, föreningsvimplar, girlanger och kräfthattar. Juldekorationer och svenska traditioner. Pizzamenyer och mormors hemliga recept på Janssons Frestelse. Allt ska eldas upp!

Sen grillar vi korv över glöden och skickar runt senap och ajvar så att alla känner sig delaktiga. Ingen skall vara purken över vad nästa slänger i brasan. Inga kampsånger, inga slagord. Möjligen Birgit Friggebo som leder We Shall Overcome. Men poängen är att ingen skall få claima händelsen som sin. I yttrandefrihetens namn så tillhör den alla.

Nä, det är nog inte möjligt att genomföra. Men det är så det borde gå till om det handlar om yttrandefrihet. Annars utnyttjar man bara detsamma för sin skymningsagenda.

Jag kan förstå att vissa människor väljer att ta lättare jobb för att tjäna pengar, även om de får en lägre lön för det arbete de utför. Samtidigt känns det bekant när de sedan förväntar sig samma skyldigheter och rättigheter som en vanlig arbetare bosatt i Sverige.

Thailand, med sin avlägsna geografiska placering, väcker frågor om varför det är så populärt med thailändska bärplockare. Det finns olika faktorer som kan bidra till detta fenomen. En möjlighet är att dessa arbetstagare är villiga att utföra jobb som andra kanske inte är intresserade av eller som kräver specifika färdigheter. Det kan också finnas ekonomiska aspekter som gör det fördelaktigt för både arbetsgivare och arbetstagare att ha denna typ av anställning.

Vad tycker ni om lättare jobb och billigare lön till dessa människor som väljer yrket?

Yttrandefrihet i all ära men vart går gränsen enligt er ?

Jag anser att det är viktigt att respektera gränserna för att undvika att provocera en folkgrupp och nedvärdera ett land. Att tillåta sådana handlingar på olämpliga platser kan leda till våld och skada både polis och andra personer.

Det är möjligt att om någon hade bränt en “bibel” framför en kyrka under högtider, så hade reaktionerna varit liknande.

MUF står nu i klistret då dom har fått indraget bidrag från MUCF. Då det kommit fram att MUFs ordförande försökt köpa röster, vad ser ni på det hela? Tycker ni att beslutet var rätt fattad och att MUF inte får sitt bidrag på 2,8 miljoner ?

Vi är trots allt i spänt läge och det finns alltid en chans att kriget skulle kunna dyka upp, så frågan är vad hade du gjort om kriget kom ?